Irriterade slemhinnor, problem med luftvägarna och en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Det är bara några exempel på symptom som vi människor kan få av dålig luft.

Partiklar och kvävedioxid är de vanligaste typerna av luftföroreningar i städerna.

Uppsala kommun har på sistone lyckats minska halterna av partiklar, men förra året gav ett dystert facit vad gäller kvävedioxid – en luftförorening som orsakas av bland annat biltrafiken. Halterna ligger över de nivåer som är tillåtna – ett dygnsvärde på max 60 mikrogram per kubikmeter luft i högst sju dygn per år.

Uppsala överskred värdena under 31 dagar under 2018, något som kan få konsekvenser.

– Sverige kan få betala straffavgifter till EU, säger Olof Öhlund, miljö- och hälsoskyddsinspektör på Uppsala kommun.

Måste sänka halterna

Kommunen måste nu ta tag i problemet och vidta åtgärder för att sänka halterna av kvävedioxid.

– Det blir en särskild satsning, ett uppdrag som vi fått av kommunfullmäktige, säger Olof Öhlund.

Vad ska göras, rent konkret?

– Det ska vi titta på under året, men exempel på tidigare åtgärder är dubbdäcksförbudet på Kungsgatan, miljözoner för tyngre fordon och rutinerna för renhållning på vägarna, säger Olof Öhlund.

Det är främst vädret på vintern som styr hur luftkvaliteten blir. Kall luft som ligger relativt stilla, i kombination med mycket utsläpp, ger generellt en sämre luft.

– Just nu ligger det lågtryck som vandrar över de större städerna i södra Sverige, men så fort det blir svagare vindar lägger sig luften som ett lock över städerna och luftkvaliteten blir sämre, säger Joakim Langner, forskare på SMHI.