Generellt har ensamkommande ungdomar fler riskfaktorer för psykisk ohälsa och social utsatthet än de barn som kommit till Sverige i sällskap med sina föräldrar — och därmed kan det finnas en ökad risk för narkotikaanvändning, visar en kartläggning från Folkhälsomyndigheten. Kartläggningen är gjord på uppdrag av regeringen.
Kartläggningen visar att Uppsala läns kommuner uppskattar att det är omkring var tionde av de anvisade ensamkommande, mellan åren 2015-2017, som använder narkotika.
– Vi ser att narkotika förekommer och att man ska känna oro för det, säger Åsa Domeij, utredare vid Folkhälsomyndigheten, till TT.
Sammanlagt har omkring 500 ensamkommande anvisats till länets kommuner under de aktuella åren.
– Större kullar har ju kommit senare år, så man kan förutsätta att det kanske är fler som behöver vård och stöd. Lokalt måste man ha det i bakhuvudet, alltså samverken mellan aktörer som till exempel beroendevården, polisen och skolan, för att rigga för ett förebyggande arbete och vård och stöd, säger Åsa Domeij till TT.
Att narkotikaanvändningen generellt är vanligare bland ensamkommande ungdomar än andra går dock inte att säga utifrån de fyra delstudierna som är en del av den nu släppta rapporten enligt myndigheten.
Uttalade problem
Men på vissa orter finns uttalade problem och aktörer som intervjuats i rapporten ser oroande på utvecklingen.
– Det är signaler som vi ska ta på allvar, säger Åsa Domeij, utredare vid Folkhälsomyndigheten, i ett pressmeddelande.
Socialtjänsten och polisen i Uppsala har tidigare aviserat om en allt mer utbredd problembild i centrala Uppsala gällande narkotika kopplat till ensamkommande grupperingar. Dock har problemen avtagit något efter att myndigheterna under perioder valt att sätta in riktade insatser. Några exempel på det är den ökade polisiära närvaron vid Resecentrum i centrala Uppsala under våren 2017.
Lösningen på problemet är enligt Folkhälsomyndighetens kartläggningen ett ökat förebyggande arbete samt kunskapsstöd är viktigt på platser där ensamkommande ungdomar finns.