Det har gått drygt två år sedan 18-åriga Simin Rezai kom till Sverige och Karlstad från Afghanistan. Hon berättar själv hur hon flydde tillsammans med sin bror, sedan hon som 15-åring gifts bort med en 50 -årig man.

– Min man var inte bra. Han hade fru och barn och han misshandlade mig mycket. Jag var bara 15 år när han gifte sig med mig.

För vag och odetaljerad berättelse

Men Migrationsverket tror inte på Simin. De anser att hon inte gjort sannolikt att hon är i behov av skydd, och att hennes berättelse är för vag och detaljfattig.

Migrationsdomstolen går på samma linje, och nu har hon även nekats prövning i högsta instans – Migrationsöverdomstolen.

– De tror att jag ljuger, säger Simin Rezai, och tårarna trillar nerför kinderna.

– Det är jättesvårt. Jag säger till Migrationsverket snälla döda mig, skicka mig inte till Afghanistan.

De flesta får nej

Och Simin Rezai är inte ensam om att få avslag på sina överklaganden. Migrationsdomstolen sa förra året nej i 88 procent av de överklagade fallen, enligt siffror från Migrationsverket.

I Migrationsöverdomstolen, som är högsta instans, krävs prövningstillstånd för att ett fall ska tas upp. Det beviljades i  färre än en procent av de 21 919 inkomna målen.

– Kriterierna för att vi ska ta upp ett Migrationsärende är betydligt snävare än för andra mål i Kammarrätten, säger Richard Bexelius, föredragande på Migrationsöverdomstolen i Stockholm.

– Målen måste antingen vara prejudicerande, eller så krävs synnerliga skäl, som till exempel grova handläggningsfel. Att vi skulle finna skäl att betvivla domslutet räcker inte.

”Första bedömningen avgörande ”

Simin Rezais juridiska ombud, Lars Mannerheden är mycket kritisk till att så få beslut ändras. Han menar att att Migrationsverkets första bedömning av en asylsökandes trovärdighet ofta blir avgörande genom hela asylsprocessen.

– Det är i grund och botten en handläggare som i ett tidigt stadium beslutar sig för att säga nej, jag tror inte på dig. Många gånger när vi får beslut från Migrationsverkets utredningar saknas det motiveringar. Den som har utrett ärendet säger bara nej, vi tror inte på dig.

Men Migrationsverket menar att utredningarna görs utifrån tydliga kriterier. Presschef Per Ek säger att han känner sig trygg med att systemet fungerar.

– Självklart håller jag inte med om kritiken. Det handlar inte om tyckande, utan att vi gör en bedömning av ärendena och tittar på på landoinformation, lagstiftning och den trovärdighet som finns i berättelsen som de asylsökande har. Det har ingenting med tyckande att göra, utan vi fattar beslut utifrån de fakta vi har.

Rädd för maken

Simin Resai flydde tillsammans med sin bror. De kom ifrån varandra på den långa resan, och nu vet hon inte var han finns. Båda föräldrarna är döda, och hon säger själv att hon nu inte har någon som tar emot henne när hon kommer. Utom mannen hon flydde från.

– Min bror hjälpte mig hit, men jag tappade bort honom på vägen. Nu är jag ensam. Vem ska hjälpa mig?

Tårarna fortsätter att rinna.

Vad är det du är så rädd för i Afghanistan?

– Jag är rädd för min man. Han misshandlade mig mycket. Nu kommer han att döda mig.