En holländsk metod sprids nu via studenthälsan till olika universitet i landet Foto: SVT

Kurs ska lära studenter att inte skjuta upp

Uppdaterad
Publicerad

Universitetet i Karlstad planerade att hålla en kurs i hur man ska göra för att inte skjuta upp saker. Nu visar det sig att kursen har skjutits upp.

Brukar du prokrastinera? I så fall är du inte ensam. Ja, det handlar alltså om att skjuta om saker som man egentligen vet att man borde ta tag i direkt.

Att skjuta upp saker till ”en annan dag” är ett problem som inte minst drabbar ovana studenter. Därför planerar nu studenthälsan vid Karlstads universitet för en kurs i konsten att inte skjuta upp.

– Det är ju vanligt att alla människor skjuter upp saker, men det här handlar om att det gått så långt att man inte förmår att slutföra sin utbildning. Vi vill ju inte att det ska gå så långt att man inte tar några akademiska poäng, och därmed riskerar att bli av med sina studiemedel och inte kan bo kvar i sin lägenhet, säger Annelie Berglind, hälsopedagog på studenthälsan vid Karlstads universitet.

Livsmönster och ond cirkel

Att skjuta upp eller undvika saker som på något sätt är jobbiga gör vi nog lite till mans, men risken finns att det blir ett livsmönster och att man hamnar i en ond cirkel. Inte minst för nyblivna studenter.

– Ja, jag är rätt så duktig på det för det mesta, känner jag, säger Jonathan Jonasson, student på samhällsplanerarprogrammet och konstaterar att det ibland till och med är roligare att städa än att plugga.

Skjuter man upp saker som är jobbiga finns risken att det blir ett livsmönster och att man hamnar i en ond cirkel Foto: SVT

Även Josefine Fridlund, student på psykologprogrammet medger att hon lägger studieboken åt sidan för att göra annat som egentligen kanske inte är så viktigt.

– Kolla på serier, eller någon film kanske, eller gå en promenad eller kanske springa. Ja, ibland känns nästan allt roligare än att plugga, säger hon.

”Sista chansen”

En som däremot sällan prokrastinerar är Cecilia Jansson, student på sista året av sjuksköterskeprogrammet.

– Nej, inte så ofta i alla fall, men det beror kanske på att jag är en lite äldre student. Vi tar det nog på större allvar och är nog mer målmedvetna, eftersom det för oss kanske är sista chansen att plugga till ett yrke man verkligen trivs med.

Skälen till att man prokrastinerar – skjuter upp saker – kan vara många.

– Det kan vara för att en uppgift är tråkig, eller man vet inte hur man ska göra. Man prioriterar andra saker, eller tycker det är svårt och har ingen att bolla med. Till slut blir det en ond cirkel och man får ingenting gjort, säger Annelie Berglind.

Tydliga riktlinjer

Men det finns hjälp att få. Lunds universitet har översatt en holländsk metod som nu via studenthälsan sprids till andra universitet i landet.

– Den här metoden går rakt in i problemet. Vi pratar inte så mycket om vad anledningen är, utan vi jobbar framåt. Varje gång får man tillsammans med en studentkompis sitta och coacha varandra, sedan får man bland annat i uppgift till nästa vecka att höra av sig till sin studentkompis som en ”yttre chef” så att det blir någon mer som vill att man ska göra det man föresatt sig, berättar Annelie Berglind och konstaterar att metoden visat sig fungera bra.

TV: Expertens bästa tips – så får du uppgiften gjord

Skjuta-upp-kursen blev framskjuten på grund av att för få anmälde sig Foto: SVT

– Den gör ju det, eftersom de studenter som prokrastinerar behöver tydliga riktlinjer och det är just det som den här metoden ger.

Skjuta-upp-kursen blev framskjuten

Tanken var att redan nu under hösten starta den första gruppen på Karlstads universitet, men det blev inte tillräckligt många som anmälde sig.

– Nej, tyvärr det var nog så att de studenter som tänkt anmäla sig, prokrastinerade sin anmälan, skrattar Annelie Berglind som nu istället planerar för att kursen på studenthälsan ska starta till våren.

TV: Här kan du se hela inslaget

Tips för att sluta prokrastinera

  • Lär dig känna igen de ursäkter du använder för dig själv i den stund du prokrastinerar: ”Jag är för trött”, ”Jag kan inte läsa när jag inte är på rätt humör”, ”Jag jobbar bättre under press” och så vidare.
  • Lär dig stå ut med obehaget: Man kan studera även om man inte är motiverad.
  • Skapa struktur i vardagen. Planera när du ska studera och när du ska vara ledig. Använd eventuellt ett veckoschema.
  • Planera in korta studiepass och tydliga pauser.
  • Gör en rimlig planering. Om du planerar för mycket blir obehaget större och risken att falla tillbaka i prokrastinering ökar.
  • Sätt tydliga delmål och rimliga deadlines.
  • Studera med en kompis. Om du har avtalat att träffa en kompis på biblioteket är sannolikheten mycket större att du går dit.
  • Belöna dig själv!

Källa: Studenthälsan Karlstads universitet

Vad är prokrastinering?

Ordet prokrastinering kommer från det latinska ordet procrastinare, där prefixet pro-, betyder ”framåt”, och crastinus, ”till morgondagen”, och cras, ”i morgon”. Prokrastinering är ett uppskjutarbeteende som inom den kognitiva beteendeterapin (KBT) beskrivs som vanemässig och kontraproduktiv senareläggning, förhalning eller undvikande av planerade handlingar, beslut och arbetsuppgifter, trots vetskap om att det kan leda till negativa konsekvenser.

Man ersätter medvetet viktiga aktiviteter med alternativa aktiviteter som kanske också måste göras men som har lägre prioritet, eller som inte alls bidrar till att man uppnår sina mål, exempelvis dagdrömmande eller datorsurfande på arbets- eller studietid.

Prokrastinering inträffar ofta när ett val måste göras mellan en större uppgift och en mindre uppgift, eller när en uppgift upplevs som obehaglig, tråkig eller koncentrationskrävande. Vanliga problemområden är att fullfölja studier och författarskap, att hålla leveranstider i sitt arbete och att betala räkningar i tid. Problemet är också vanligt bland yngre studenter som kommer direkt från gymnasiet och är vana vid tydliga ramar.

Prokrastinering är ingen medfödd egenskap utan ett inlärt beteende. En reaktion på obehagliga känslor (stress, leda, ångest m m) där man väljer att undvika det som är jobbigt. Detta sker oftast automatiskt i den stund man till exempel som student sätter sig med studieböckerna. Vissa har en personlighet som gör att de lättare fastnar i prokrastinering.

Den person som hamnat i en ond cirkel av prokrastinering – en vana att skjuta skjuta upp saker – kan av detta drabbas av stressymptom, ångest- och skuldkänslor för att man inte tar sitt ansvar. Dessa känslor kan leda till ytterligare förhalning. Prokrastinering kan av omgivningen såväl som personen själv misstolkas som lättja och ansvarslöshet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.