Nästan 12 procent av värmlänningarna tar någon form av antidepressiva läkemedel och bland kvinnorna är andelen ännu större. I Hagfors och Munkfors är det nästan var femte kvinna som medicineras.

Stockholms län ligger i botten, där mindre än nio procent av invånarna har fått antidepressiva läkemedel utskrivna.

– Regionala skillnader beror inte så mycket på att man är olika deprimerad på olika ställen, utan mer på hur läkare förskriver olika läkemedel och hur patienter söker hjälp, säger Mikael Tiger som är psykiatriker och forskare vid Karolinska Institutet i Stockholm.

Att bara var 20:e man i Kiruna och Södertälje tar antidepressiv medicin tycker han låter lågt.

– Där finns det förmodligen en underförskrivning. Det är ju lite mindre än man skulle kunna tänka sig utifrån hur vanliga de här sjukdomarna är, säger Mikael tiger.

Tillgång till behandling

Bo Runeson är självmordsforskare och professor i psykiatri Karolinska Institutet. Han menar att anledningen till de regionala skillnaderna inte har undersökts tillräckligt noggrant, men han tror att ett skäl till den höga förskrivningen av antidepressiv medicin är att människor inte får tillgång till andra behandlingsformer.

– Vi vet att det i Stockholm finns bättre tillgång till vård, snabbare kontakt med sjukvården. Det finns fler privata alternativ med möjlighet att nå en psykolog, en psykoterapeut, på ett bättre sätt i en större stad, säger Bo Runeson.

Höga självmordstal

Värmländska Grums har haft den högsta andelen självmord i Sverige under de senaste tio åren. På länsnivå är det bara Jämtland och Gotlands län som haft fler självmord per tusen invånare mellan 2013 och 2017.

Bo Runeson föreställer sig att det hänger ihop med sociala skillnader.

– När det gäller kombinationen av hög förskrivning av antidepressiva och förekomst av självmord så är det svårare att förstå, mer än att ibland så räcker inte den behandlingen för att förhindra självmord, säger han.