– Kostnaderna de senaste åren har varit de högsta hittills, säger Håkan Aronsson, utredare på Boverket.
Bostadsanpassning regleras genom lag och kan ge rätt till individer att få sin lägenhet renoverad för att passa sina behov. En hyresgäst som är rullstolsburen kan till exempel få rätt att få dörrar breddade för att lättare kunna röra sig i lägenheten. Varje år betalar svenska kommuner över en miljard för bostadsanpassningar, i snitt 109 kronor per invånare. Men det är stor skillnad i hur mycket varje kommun i snitt betalar per invånare:
*Lägst ligger Habo och Mullsjö i Jönköpings län. Där betalar man i snitt 26 kronor per invånare.
*Högst ligger Åsele som betalar över 500 kronor per invånare.
Olika boendeformer
Kostnaderna beror mycket på vilken typ av boenden som finns inom kommunerna och hur befolkningssammansättningen ser ut. Småhus är till exempel dyrare att renovera än lägenheter och desto äldre befolkning, desto större fler ärenden.
– 2013 hade vi trettio ärenden som kostade mer än en miljon. Då handlar det mest om utbyggnader av hus, och det kostar mer, säger Håkan Aronsson.
Främst handlar det om äldre över 70 år som får bidragen, en naturlig konsekvens av att det största behovet ligger i just den åldersgruppen. Flera har fått hälsoproblem och kanske har spenderat tid på korttidsboende. När de väl ska hem vill de klara sig så mycket som möjligt.
– Vanligast är att man vill ta bort trösklar, göra ändringar i badrum och sätta upp stödhandtag. Bostadsanpassningar görs mest för äldre och ofta handlar det om rörelsehinder, och då är nivåskillnader ett stort problem, säger Lena Viberg-Larsson, arbetsterapeut på Boverket.
Ökad tillgänglighet
Historiskt har antalet beviljade bostadsanpassningar i princip ökat konstant de senaste 40 åren. På 1970-talet beviljades cirka 10 000 i hela landet, en siffra som idag ligger på över 70 000.
– Antal ärenden har inte ökat så mycket sedan 2007-2008, men antalet äldre blir ju fler som dessutom vill bo kvar hemma. Samtidigt ska ju hus som byggs nu vara mer tillgängliga, så på längre sikt kanske antalet ärenden planar ut, säger Håkan Aronsson.