Det var på eftermiddagen den 30 mars som polis larmades till en skola i Kortedala, sedan en pojke knivhuggits i halsen och höll på att förblöda. Trots intensiva räddningsinsatser redan på skolgården avled pojken på sjukhus två dagar senare.

Rån föregick mordet

Efter vittnesuppgifter greps snart en misstänkt 14-åring (då 13 år) i sin bostad. Enligt hans advokat ska offret tillsammans med ett mindre sällskap ha rånat och förnedrat den misstänkte före knivskärningen.

Eftersom den misstänkte var under femton år, den så kallade straffmyndighetsåldern, kunde han inte dömas till något straff. Vanligast är då att socialtjänsten får ta över ärendet på ett tidigt stadium. Men i det här fallet ville socialtjänsten i östra Göteborg att det skulle ske en prövning i domstol. Det ansågs viktigt att få skuldfrågan ordentligt utredd, i synnerhet som pojken länge nekat till att ha med knivskärningen att göra.

Som en rättegång

Därför väckte kammaråklagare Mats Ihlbom en så kallad bevistalan. En sådan är jämförbar med en vanlig rättegång i tingsrätten, skillnaden är egentligen bara att något straff inte utdöms.

Misstankarna gällde i första hand mord, i andra hand hand synnerligen grov misshandel och grovt vållande till annans död. Åklagaren hade en till synes gedigen teknisk bevisning samt vittnesuppgifter att luta sig mot.

Men Göteborgs tingsrätt kommer alltså fram till att 14-åringen visserligen knivhögg 12-åringen, men att detta skedde i en nödvärnssituation. Domstolen konstaterar vidare att det dödliga knivhugget var uppenbart oförsvarligt, och att 14-åringen använt mer våld än vad som är tillåtet enligt bestämmelserna om nödvärn. Men att det enligt bestämmelsen om nödvärnsexcess kan vara ursäktligt om omständigheterna gjort att 14-åringen svårligen kunnat besinna sig.