Cirka 100-200 nyfödda barn kylbehandlas varje år i Sverige efter att de drabbats av akut hjärnpåverkan på grund av syrebrist. Bebisen läggs på en kylbädd och kroppstemperaturen sänks cirka tre grader i tre dygn.
– Djurförsöken har visat att kylbehandling sänker metabola hastigheten i hjärnan vilket gör hjärnan mindre sårbar, man minskar också inflammationen i hjärnan på detta sätt, säger Henrik Hagberg som är förlossningsöverläkare på Östra sjukhuset.
”Blir likt en svår förlossning”
Göteborgs universitet har varit delaktiga i djurförsök i studien som lett fram till metoden som i dag används framgångsrikt. Främst har man använt och studerat musungars hjärnor, men även råttor, grisar och dräktiga tackor har varit försöksdjur i studien.
– Då minskar man blodflöde i navelsträngen till fostret under några minuter och då blir det väldigt likt en svår förlossning hos ett nyfött barn, säger forskaren Carina Mallard på Göteborgs universitet.
En viktig upptäckt som gjordes med hjälp av djurförsöken var att visa att hjärnskadan utvecklas först en tid efter det att själva syrebristen uppstått. Behandlingsmetoden med kylbädden har sedan prövats på flera olika djurslag.
– I det här projekten har djurförsök varit oerhört viktiga och nödvändiga för att man ska våga gå vidare och kylbehandla barn som är väldigt sårbara.
Risken för cp-skada minskar
I kliniska studier där man efter sex till sju år följt upp barnen som behandlats med metoden har man sett att risken att utveckla en hjärnskada, som till exempel en cp-skada, har minskat med från 40 procent till 23 procent. Metoden har tagit 20 år att utveckla och nu pågår fortsatt forskning med djurförsök för att hitta fram till en tilläggsmetod som man hoppas ska kunna hjälpa än fler bebisar.
– Vi kan rädda 1 av 6 från att dö eller utveckla en allvarlig hjärnskada, men vi är inte nöjda där, säger Henrik Hagberg förlossningsöverläkare på Östra sjukhuset.
Starta klippet ovan för att höra forskaren Carina Mallard beskriva hur försöken på musungar och fårfoster gått till.