Foto: TT/Västra götalandsregionen

Granskning avslöjar: Så fifflar vårdcentralerna med journaler – för att få högre ersättning

Uppdaterad
Publicerad

Åtta vårdcentraler ska genom systematiska metoder medvetet ha använt sig av irrelevanta diagnoser, visar Västra Götalandsregionens granskning. Det har bidragit till att de granskade vårdcentralerna fått mer pengar.

– Så här ska det givetvis inte gå till och det är allvarligt, säger Max Själander som är kommunikatör vid Västra Götalandsregionen.

Ett privat konsultbolag har på uppdrag av Västra Götalandsregionen granskat 29 vårdcentraler och 4500 journaler och sett hur väl primärvården följer riktlinjerna för diagnossättning. De granskade vårdcentralerna stack ut för att ha ovanligt många och upprepade diagnoser. Granskningen visar att det finns stora brister, vilket Göteborgs-Posten var först med att rapportera.

– Redan 2017 såg vi att diagnoserna sköt i höjden och sedan dess har vi tittat närmare på vad detta beror på. Nu är granskningen klar och nu ser vi att det finns problem på vissa håll, säger Max Själander som är kommunikatör vid Västra Götalandsregionen.

”Granskningsteamets bedömning är att en inte oväsentlig del av läkares och sjuksköterskors arbetstid har lagts på att leta upp och registrera diagnoser som inte har relevans. Det är arbetstid som kunde ha lagts på patientarbete”, står det i granskningsrapporten som politikerna fick ta del av i förra veckan.

Fler diagnoser ger mer pengar

Inom Västra Götalandsregionen används ett system som heter ACG (Adjusted Clinical Group). Det är ett poängsystem som ger mer pengar i ersättning till aktuell vårdcentral utifrån diagnos, förväntad vårdinsats, läkemedel och besök. Tyngre och fler diagnoser ger alltså mer pengar.

– Systemet har använts felaktigt, säger Max Själander.

En knapp majoritet, 58 procent av de granskade journalanteckningarna bedömdes ha en korrekt diagnosregistrering. Nästan hälften var alltså felaktiga. Bland annat kan man läsa i journalerna att vissa av diagnoserna har journalförts på verksamhetschefens uppdrag.

13 vårdcentraler har felaktigheter

Regionen har granskat diagnossättningen från 2017 hos 29 vårdcentraler, av dessa är 22 enheter inom Närhälsan och sju i privat regi. Hos 13 stycken hittade man felaktigheter och på åtta vårdcentraler bedömdes personalen medvetet ha använt sig av irrelevanta diagnoser.

Till exempel har en patient haft telefonkontakt med en rådgivande sjuksköterska på sin vårdcentral. Råd har getts, men sedan registreras inte bara den relevanta diagnosen rörande rådet, utan patientens samtliga eller många diagnoser. På liknande sätt har det gått till vid receptförnyelse och vid läkarbesök.

Ett annat fall som lyfts fram i rapporten beskriver hur en patient ringer till sin vårdcentral för att få ett recept förnyat. Medicinen skrivs ut igen, men samtidigt registreras även äldre och redan välkända sjukdomstillstånd. Även dubbeldiagnoser förekommer.

– Så här ska det givetvis inte gå till och det är allvarligt. Nu kommer politikerna titta vidare på hur man ska agera.

Hur mycket pengar handlar det om?

– Det har inte kostat regionen något utan det är en konstant summa som vården kostar. Men det som blir väldigt fel är att vårdcentraler som gör rätt får för lite pengar och de som gör fel får för mycket, säger Max Själander.

Politikerna har inte fattat beslut om vårdcentralerna som diagnostiserat felaktigt kommer drabbas av ekonomiska konsekvenser. Detta kommer beslutas på ett möte i september.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.