Områden med större socioekonomiska utmaningar har i snitt 1-2 grader varmare mediantemperatur än andra områden, sett till yttemperaturen. Det visar SVT:s kartläggning av sommarmånaderna, som jämför MSB:s kartläggning över temperaturskillnader med SCB:s socioekonomiska index.
Yttemperaturen har mätts upp med hjälp av satelliter som mäter temperaturen på ytor, som mark och tak, och orsaken till att områden får hög yttemperatur är ofta tät bebyggelse, stora områden med asfalt och stora tak.
Behövs åtgärder för värmeböljor
MSB har tagit fram den så kallade värmekarteringen, även kallad heat map, för att kommuner ska använda den i sin planering för värmeböljor.
– Man kan också identifiera svala områden, till exempel parker, som kan vara bra att spara i en samhällsplanering i en stad, Cecilia Alfredsson, handläggare på enheten för arbete med naturolyckor och beslutsstödsystem på MSB.
– Man ser att områden med tät bebyggelse, hårdgjorda ytor och stora tak blir mycket varmare. Vi vill att kommunerna identifierar områden som visar höga temperaturer och vidtar konkreta åtgärder, som att plantera träd och göra åtgärder i fastigheter som har problem med värme.
Sårbara grupper drabbas
Vilka risker finns om man inte vidtar åtgärder?
– Framförallt drabbas sårbara grupper som äldre, små barn och personer med kroniska sjukdomar vid en värmebölja.
Över 3 000 lokalområden i Sverige har undersökts i SVT:s kartläggning, och här har områden med stora socioekonomiska utmaningar 29 grader i mediantemperatur medan motsvarade siffra för områden med goda socioekonomiska förutsättningar är 27 grader.
Selma Lagerlöfs torg i Hisings Backa i Göteborg räknas som ett område med stor socioekonomisk utsatthet – och här är mediantemperaturen bland de högsta i landet, med en yttemperatur på 34 grader. Flera boende här har reagerat på att grönska byggts bort vid torget.
Följ med till Hisings Backa och hör boende berätta om värmen i klippet.