I klippet ovan ser du SGI:s karta över kvicklerans utbredning i Sverige och hör avdelningschefen berätta om kvicklerans påverkan på jordskred.
Kartan som är framtagen av bland annat SGI, Sveriges geotekniska institut, är avslöjande. Oroas man över kvickleran är ett område i Sverige mer utsatt än alla andra: Västsverige.
– Det har ju varit havsbotten i stora delar av Västsverige och när leran bildades i saltvatten fick den en typ av egenskaper som gjorde den väldigt känslig. Den har hög sensitivitet, den är kvick, säger HannaSofie Pedersen, avdelningschef vid klimatanpassning på SGI.
Skredriskkarteringar över känsliga områden sker kontinuerligt. De som gjorts över Göta Älvdalen fungerar nu som stöd till kommunerna för att välja rätt prioriteringar.
– Kvickleran i sig är inte farlig utan det är i kombination med ogynnsamma förutsättningar som kvickleran potentiellt kan orsaka större skred, säger HannaSofie Pedersen.
Detta är kvicklera
Kvickleror är så kallade högsensitiva leror som kan förlora större del av sin hållfasthet vid kraftig störning, till exempel vid skred. När de sammanhållande krafterna mellan lerpartiklarna går förlorade hamnar leran i flytande tillstånd och blir ’kvick’.
Urlakning av salt
Kvicklera uppstår när saltjoner i saltvattenavsatta leror med hög salthalt lakas ur. Att en lera är urlakad betyder dock inte nödvändigtvis att leran är kvick – bara att förutsättningarna finns. I högsensitiv lera och kvicklera är saltinnehållet generellt lägre än i intakt marin lera på grund av urlakning av salt i porvattnet.
Största förekomsten finns i Västsverige
Den största förekomsten av kvicklera finns i Västsverige i områden under högsta kustlinjen (HK). Kvicklera förekommer som sammanhängande skikt eller som mer avgränsade partier i en lerlagerföljd.
Kvicklera initierar inte skred
Kvicklera orsakar inte skred – det är viktigt att känna till. Skred är exempel på snabba massrörelser i jord och kan orsaka stor förödelse som påverkar såväl individen som samhällsviktiga funktioner. Förekomsten av kvicklera i sig initierar alltså inte skred men små skred i kvicklera kan snabbt sprida sig över större områden jämfört med andra typer av skred. Det beror på att lerans fasthet ändras till flytande vid en störning.
Kända skred i kvicklera
De två mest kända skreden med kvicklera i Sverige har inträffat i Götaälvdalen. Det så kallade Surteskredet inträffade den 29 september 1950 och orsakade stor förödelse, när tre miljoner kubikmeter mark skredade ner i Göta älv och lämnade 450 familjer hemlösa. Tuveskredet som inträffade den 30 november 1977 på Hisingen i Göteborg förflyttade ett område på 300 000 kvadratmeter mark. Nio personer dödades, 62 människor skadades, 436 blev hemlösa och 67 hus rasade samman.
Källa: Statens Geotekniska Institut, (SGI)