Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Åsikterna går isär gällande omorganiseringen inom psykiatrin. Kritikerna menar att vården för sexuellt våldsutsatta försämrats men verksamhetschefen håller inte med. Foto: SVT

Aktionsgrupp om omorganisationen av Asta-mottagningen: Försämrad vård för sexuellt våldsutsatta

Publicerad

Nu har det gått ett halvår sedan omorganisationen av Asta, specialistmottagningen för sexuellt våldsutsatta, i Umeå. Enligt kritiker är resultatet redan raserade vårdplaner, otrygghet och en splittrad personalgrupp.

– De patienter som gick på gamla Asta, de faller, säger Ing-Marie Hermansson, talesperson för ”Stäng inte Asta”-uppropet.

Monica Burman forskar om straffrätt och mäns våld mot kvinnor på Umeå universitet. När hon fick reda på att Asta-mottagningen skulle uppgå som en del av ångest- och traumaenheten efter en större omorganisering inom psykiatrin i Västerbotten blev hon mycket förvånad och djupt oroad. 

– De traditionella teorier som finns inom psykiatrin för hur man ska behandla trauma det funkar helt enkelt inte på den här gruppen, säger Monica Burman. 

Hon är kritisk till att förändringen beskrivs som en organisationsfråga och menar att risken för att patienter inte får rätt vård nu har ökat.

Verksamhetschefen: ”vi breddar oss”

Sara Oscarsson Hannuksela är verksamhetschef för psykiatrin och hon håller inte med. Hon menar att verksamheten är säkrad och att man fortsätter jobba i linje med den forskning som finns på området. De funktioner som fanns på den gamla Asta-mottagningen finns kvar och teamet har växt.  

– Vi följer med i den nationella kunskapsstyrningen och vi breddar oss för att det ska finnas fler behandlingsalternativ än vad det funnits tidigare. 

Aktionsgrupp varnar: vården har blivit sämre

Med anledning av omorganiseringen startade aktionsgruppen ”Stäng inte Asta” som samlat nära tusen personer. En av de som engagerat sig är Ing-Marie Hermansson som tidigare var patient på Asta-mottagningen. Enligt henne har många av ”Stäng inte Astas” farhågor från i somras besannats.

– Det multidisciplinära teamet är splittrat och de som satt på den mångåriga erfarenheten har valt att sluta, säger Ing-Marie Hermansson. 

Hon berättar att patienter hamnar i stuprör och att de antingen får behandling för symtomen eller våldsutsattheten och inte båda samtidigt vilket hon menar är avgörande för att de ska kunna återgå till ett normalt liv.  

– Dom pratar om linjer och rör och mainstream, det låter som en fabrik, alltså det är ju människor vi pratar om. 

Ledningen tillbakavisar kritiken

Sara Oscarsson Hannuksela håller inte alls med om att vården har blivit sämre. Hon menar att man fortfarande kan få behandling för både våldsutsatthet och symtom.  

– Man kan ha ett samarbete mellan olika mottagningar beroende på vilken problematik man har. Det stämmer inte att det numera är stuprör. 

Hör mer om kritiken i videoklippet ovan.

Asta-mottagningen i Umeå startades 1996 och har erbjudit vård för patienter som utsatts för sexuellt våld samt hedersrelaterat våld och förtryck. 

Arbetet har varit tvärprofessionellt och patienterna erbjöds stöd från psykolog, kurator, fysioterapeut, läkare och sjuksköterska.  

Asta-mottagningen har lyfts som ett positivt exempel i nationella jämförelser och är en av få mottagningar i sitt slag i Sverige.  

Under 2020 genomförde Sveriges kommuner och regioner (SKR) en kartläggning av vården för sexuellt våldsutsatta och Asta-motagningen lyftes som ett positivt exempel på välfungerande vård. Kartläggningen visade att 80 procent av patienterna som avslutat en behandling hos Asta-mottagningen mådde så pass mycket bättre att de kunde lämna specialistpsykiatrin.

Källa: Sveriges kommuner och regioner (SKR)

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer