Fler och fler väljer att bojkotta pronomenet man. Lykke Brodin och Marta Lund är två av dem som inte längre vill könsbestämma språket.

– I stället för att säga ”så här kan MAN göra” så skriver jag ”så här kan EN göra”, säger Lykke Brodin.

Man är inte neutralt

Pronomenet man kommer historiskt från substantivet man, alltså en person av det manliga könet. Men i dag används det som ett neutralt generaliserande pronomen. Men vissa menar att det inte är neutralt.

– Språket vi använder reproducerar olika bilder av vad vi har av samhället och hur vi ser på män och kvinnor. Jag tycker att det är problematiskt att mannen alltid är den som representerar människan, med tanke på att män står högst upp i hierarkin, säger Brodin.

Fortsättning på hen-debatten

Utvecklingen förvånar språkvetare, eftersom pronomen väldigt sällan förändras. Detta går att se som en fortsättning på hen-debatten

– Jag har framförallt sett det på sociala medier, där många skribenter medvetet ersätter ”man” med ”en”. Det är ett gammalt pronomen som används på det här sättet i flera svenska dialekter. Det är alltså inte en nyhet på samma sätt som hen är. En är faktiskt ett gammalt pronomen men har inte använts i skriftspråket på det här sättet tidigare, säger Ann-Catrine Edlund, som är språkvetare på Umeå universitet.

Språkligt är det inte fel att säga eller skriva en istället för man. Men användningen kan väcka reaktioner.

– Om du ska kommunicera med någon och använder en istället för man, eller hen istället för hon han. så måste du vara medveten om att den här personen kanske inte accepterar det här eller irriterar sig på det här språkbruket, säger Edlund.

Svårt att byta ut ord

Man är också ett väldigt vanligt förekommande ord, därför är det inte helt lätt att byta ut orden.

– Även om jag tänker på det så är det väldigt lätt att det slinker ut att jag säger man. I skrift är det inga problem, men i tal är det jättesvårt, säger Lykke Brodin.