Den 12 december. En man i 20-årsåldern hittas skottskadad i närheten av Ålidhem centrum.
Den 4 december. En parkerad bil beskjuts på Ålidhem i sydöstra Umeå.
Den 28 april 2018. En knarkaffär som går snett leder till att en 27-årig man knivmördas i en studentkorridor på Ålidhem.
Onsdagens skjutning på Ersboda i norra Umeå, med en död och två svårt skadade, beskrivs av polisen som en uppgörelse i undre världen och är en i raden av flera liknande händelser den senaste tiden.
Enligt Christoffer Carlsson, kriminolog och medförfattare till rapporten ”Våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet”, kan det dödliga våldet som drabbat flera mindre städer i Sverige det senaste åren ofta kopplas till narkotika.
– Just när det handlar om skjutvapen rör det sig ofta om personer som har anknytning till ett kriminellt nätverk och är kriminellt aktiva i exempelvis narkotika- eller vapenhandel, säger han.
Har det blivit vanligare med skjutningar utanför storstadsområdena?
– Ja men man ska komma ihåg att det är i storstadsområdena som det händer i 95 fall av 100 så det är väldigt ovanligt. Men ja, det händer.
Langarna rör sig över stora områden
Samtidigt är det vanligt att narkotikan som säljs på mindre orter, och som inte sällan leder till konflikter, kommer från storstäderna.
– Nu vet vi fortfarande ganska lite om just det här ärendet men det vi vet om narkotikahandeln är att framför allt de stora aktörerna rör sig över ganska stora geografiska ytor. Jag har intervjuat personer som är verksamma nere i Göteborg och som har sålt upp mot norska gränsen, säger han och fortsätter:
– Det är möjligt att det här rör ett parti som kommer från Stockholm eller kanske någon annan stad som Uppsala eller Gävle. Om det nu rör sig om narkotika.
Då pratar vi om större mängder?
– Ja, i det här fallet skulle jag gissa att det handlar om större mängder. Umeå är en studentstad och vi vet att studenter är en grupp som brukar narkotika mer än många andra grupper. Då kan man tänka sig att det handlar om rejäla partier.
Kan det finnas en koppling mellan konflikter på mindre orter och gängkrigen i storstäderna?
– Det kan ha anknytning till de större konflikterna vi känner till just nu men det kan också vara mer lokala. Det kan vara en storstadsfraktion som möter en lokalfraktion, men det vet vi inte än.
Svårt för polisen att utreda skjutningar
I just det här ärendet har en person gripits men generellt leder relativt få skjutningar till åtal och fällande domar, varför är det svårt för polisen att utreda den här typen av brott?
– Det är flera skäl. Det ena är brottets natur. I vanliga fall av dödligt våld har polisen 24 timmar på sig, här har man ungefär åtta timmar på sig. Du behöver jobba mycket fortare för sen gör de sig av med vapnet, bränner bilar, förstör bevis, lämnar landet och försvinner samtidigt som vittnen skräms till tystnad. Det här ställer mycket större krav på att polisen är snabba.
Ett annat problem är antalet poliser som utreder dödligt våld i gängmiljö.
– Det är ganska få poliser som är utbildade i att jobba med det här. Polisen behöver utbildas för att jobba med de här ärendena men utbildarna är aktiva med att utreda.
Saknar polisen resurser?
– Det handlar snarare om att man måste lägga de resurser man har på rätt ställe. Man behöver prioritera utbildning och att vara snabba på fötterna när det händer någonting. Och det är rätt svårt för polisen som redan är ganska ansträngd ärendemässigt.