”Om det uppstått misstankar är det bra att han inte är engagerad i ärendet”, säger Jan Turvall, expert på jävsfrågor. Foto: Lukas Deininger, SVT

Jävsexperten om kommunalrådet Hans Lindbergs besked: ”Schyst av honom att inte delta”

Uppdaterad
Publicerad

Kommunalrådet Hans Lindberg (S) i Umeå agerade korrekt när han meddelade att han inte kommer att vara med och fatta beslut om Thoren arena. Detta menar Jan Turvall som är expert inom jävsfrågor.

– Han gör bedömningen att det inte är lämpligt. Jag tycker det är schysst av honom att inte delta. Men han kanske borde vara lite tydligare med relationen, säger han.

Under måndagens kommunfullmäktige svarade Hans Lindberg (S) på en interpellation ställd av Vänsterpartiet om misstankar om jäv kring köpet av Thoren arena och hans relation med vd:n och ägaren Raja Thorén.

Hans Lindberg nekade till att det finns något jäv, men meddelade också att han inte kommer att delta i besluten om arenaaffären.

Thoren arena

– Om det uppstått misstankar är det bra att han inte är engagerad i ärendet. Det är tydligare än vad det brukar vara, säger Jan Turvall, senior universitetslärare vid statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet och expert på jävfrågor.

Kan vara svårt att dra gränsen

Han menar att det kan vara svårt speciellt i små kommuner att avgöra var gränsen för relationer går.

– I en liten kommun där alla människor står vid busshållplatsen och pratar med varandra är det lite svårare att bedöma när man är jävig eller inte, säger Turvall.

Rent praktiskt när en politiker inte ska vara med och fatta beslut i en fråga, utan att faktiskt anmäla jäv, kan det bli lite krångligare.

– Om man inte är jävig men ändå lämnar mötet när ett ärende behandlas får man inte gå in i sammanträdet igen. Man kan inte springa in och ut, förklarar Jan Turvall.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”För att det inte ska störa” – här berättar kommunalrådet Hans Lindberg varför han inte kommer att vara med och fatta beslut framöver om arenaaffären. Foto: Lukas Deininger, SVT

Vad är jäv?

Jäv kallas det när en förtroendevald kan misstänkas vara partisk kring ett beslut, eller där det finns någon särskild omständighet som ifrågasätter personens opartiskhet.

För att garantera att den offentliga förvaltningen är opartisk finns jävsregler. Kommunallagens jävsregler gäller både för de förtroendevalda och för de anställda. För revisorer och anställda gäller samma jävsgrunder som för nämnder.

I kommunallagen anges åtta grunder uppdelade på fem punkter som anses utgöra jäv:

Sakägar-, släktskaps- och intressejäv:

Om saken angår ledamoten själv eller dennes make, maka, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för ledamoten själv eller någon närstående.

Ställföreträdarjäv:

Om ledamoten ersättaren eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång.

Tillsynsjäv:

Om ärendet rör tillsyn över sådan kommunal verksamhet som ledamoten själv är knuten till.

Ombuds- och biträdesjäv:

Om ledamoten har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken.

Delikatessjäv:

Om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till ledamotens opartiskhet i ärendet.

Regeln om delikatessjäv är tänkt att fånga upp övriga risker för opartiskhet. Det kan exempelvis gälla för den som är djupt och varaktigt ovän eller vän med någon sakägare.

Fakta: SKR/Vansbro kommun

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Thoren arena

Mer i ämnet