Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Vi är inte dopade – men det hade varit tufft utan stödet”. Hör Vindelns kommunalråd om varför 2020 gav ett oväntat bra ekonomiskt resultat. Foto: TT / SVT

Västerbottens kommuner går bra ekonomiskt – trots pandemin

Publicerad

En majoritet av kommunerna i Västerbotten fick plusresultat under år 2020. En förklaring är de extrapengar man fått från staten i coronastöd.

– Man skulle nog kunna säga att det är en dopad ekonomi. Staten har gett mer generella bidrag, säger Annika Wallenskog som är chefsekonom på SKR, Sveriges kommuner och regioner.

Totalt har landets kommuner och regioner fått 21 miljarder i höjda statsbidrag på grund av pandemin. Dessutom har kommunerna fått ersättning för sjuklöner och har också kunnat söka pengar för merkostnader på grund av covid-19 inom äldreomsorg och funktionshinder.

När SVT Västerbotten ringer runt till länets kommunalråd uppger flera att ekonomin gått bättre än väntat och att man är nöjda över det coronastöd som staten gett. Tolv kommuner gick plus medan tre gick minus (Bjurholm, Norsjö och Vilhelmina).

”Underskott utan pengarna”

Nordmalings kommun gick till exempel plus 6,6 miljoner kronor.

– Vi har gjort stora nedskärningar inom social sektor, bland annat vad gäller platser inom äldreomsorgen. Positiva siffror tack vare dopning med statliga medel, vi hade nog haft underskott utan pengarna, säger kommunalrådet Madelaine Jakobsson (C).

Dorotea kommun gick plus 4,4 miljoner kronor.

– Det är ett bra ekonomiskt resultat, trots att vi gjort avsättning på 9 miljoner för att avveckla fastigheter. Utan coronastöd hade vi nog gått plus-minus noll, säger kommunalrådet Nicke Grahn (L).

Umeå gick plus 361 miljoner kronor, bland annat på grund av markförsäljningar, men också tack vare coronastödet. Kommunalrådet Hans Lindberg (S) uppger att man tänker avsätta 283 miljoner i den så kallade resultatutjämningsreserven, så att det kan användas när det blir lågkonjunktur.

Har lärt sig av flyktingkrisen

Flera kommunalråd uppger att man lärt sig något av flyktingkrisen år 2015 och de tillfälliga bidrag man fick av staten då. Man lägger undan en del av överskottet, istället för att använda pengarna till att fortsätta gå runt med en för stor kostym. Det är bra, tycker Annika Wallenskog på Sveriges kommuner och regioner, SKR.

– Jag blir glad av att man lärt något. Många i kommunerna är kloka och har koll på varandra. Men det hade varit bra om vi fick mer långsiktiga besked från staten vad gäller statsbidrag, säger Annika Wallenskog.

I klippet ovan hör du Vindelns kommunalråd Mathias Haglund (S) berätta hur de fått överskottet på 12 miljoner kronor.

Siffrorna är preliminära, i de fall då de inte presenterats i kommunfullmäktige än.

Bjurholm: – 7,7 miljoner kr.

Dorotea: + 4,4 miljoner kr.

Lycksele: + 15 miljoner kr.

Nordmaling: + 6,6 miljoner kr.

Norsjö: – 28,5 miljoner kr.

Malå: + 16 miljoner kr.

Robertsfors: + 23 miljoner kr.

Skellefteå: + 382 miljoner kr.

Sorsele: + 8 miljoner kr.

Storuman: + 17,1 miljoner kr.

Umeå: + 361 miljoner kr.

Vilhelmina: – 6,5 miljoner kr.

Vindeln: + 12 miljoner kr.

Vännäs: + 15 miljoner kr.

Åsele: + 9,8 miljoner kr.

Källa: Kommunernas kommunalråd.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer