Naturskyddsföreningen om gruvsatsningarna: ”Vi är vaksamma”

Publicerad

Flera stora gruvsatsningar sker just nu i norra Sverige, nåt som för med sig både jobb och viktiga mineraler. Men de kommer med en miljökostnad menar Naturskyddsföreningen.

– Det blir alltid skador och det är sällan de som bor i närheten får ersättning för annat än körskador, säger Peter Lugnegård, Naturskyddsföreningen i Skellefteå.

Det hurras för fullt för nya gruvsatsningar i norr. Företaget Boliden vill öka gruvproduktionen i Kristineberg utanför Lycksele, en satsning på 1,25 miljarder kronor som ska ge 1,8 miljoner ton anrika mineraler. 

LKAB planerar att återstarta gruvan Mertainen utanför Svappavaara för att producera järnmalm.

Utanför Boliden har företaget med samma namn stora förhoppningar på en ny stor fyndighet. 2,6 miljoner ton mineraler beräknas den ge, mest silver och zink men också guld, koppar och bly.

Företagen jublar. Inget konstigt med det. Branschen ger jobb, pengar och mineraler. Men det finns risker som Naturskyddsföreningen flaggar för.

– Det är för tidigt att säga nåt om Bolidens två senaste satsningar. Det går inte på rak arm att säga om en fyndighet är bra eller dålig, men det blir alltid skador på miljön. Vi är vaksamma, säger Peter Lugnegård, ansvarig för klimatfrågor vid Naturskyddsföreningen i Skellefteå.

Stora ingrepp i naturen

Västerbottens län toppar listan över platser i landet där det letas efter nya mineralfyndigheter. 2019 fanns hela 200 undersökningstillstånd utfärdade här, av landets sammanlagt cirka 600. På en andraplats fanns Norrbotten med 142 utfärdade tillstånd.

Både brytning och bearbetning av mineraler ger utsläpp av kemikalier i miljön. Gruvavfall kan, i värsta fall, läcka ut föroreningar i både sjöar och grundvatten.

Peter Lugnegård minns vad som hände vid Blaikengruvan mellan Storuman och Sorsele. Efter att gruvbolaget där gått i konkurs fortsatte stora mängder giftiga metaller läcka ut från gruvan. Istället fick svenska staten betala saneringen – en smäll på flera hundra miljoner kronor.

– Bekymren med gruvdriften är så stora att det borde vara en betydligt högre avgift per ton mineralintäkt, säger Peter Lugnegård. 

Mineralavgiften i Sverige ligger på 0,2 procent, en av de lägsta i världen, nåt som lockar många utländska bolag att satsa. Samtidigt behövs mineraler, inte minst litium, kobolt och grafit, nu när det satsas stort på bilbatterier, som i Skellefteå.

– Vår inriktning är alltid att minimera effekter på miljö och kringliggande samhälle, säger Klas Nilsson, kommunikationschef vid Boliden.

Hör mer i klippet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.