Forskarna har analyserat hur en vägskatt baserade på avstånd- och geografi kan utformas. Enligt studien skulle en sådan vägskatt ge en effektivare användning av vägar, rättvisare fördelning av trafikens samhällskostnader, minska trängsel i städer och säkra skatteintäkter från den fossilfri fordonsflottan efter 2030.
Trafiken kostar samhället cirka 57 miljarder kronor varje år. Intäkterna från nuvarande skattesystem är drygt 60 miljarder, men i takt med att allt fler köper elbil minskar intäkterna. Enligt studien skulle en kilometerskatt innebära att elbilarna i framtiden skulle bära sina kostnader för vägnätet, men fortfarande vara betyligt billigare i drift än bensin- och diselbilar.
– I större städer kostar trafiken mer, på landsbygd mindre. Dagens drivmedelsbeskattning skapar ett ineffektivt utnyttjande av vägar som bidrar till för mycket trängsel i städer, säger Magnus Hennlock på IVL Svenska Miljöinstitutet i ett pressutskick.
Ingen skatt på landsbygd
Studien pekar på att en geografiskt anpassad vägskatt skulle minska ineffektiviteten och snedfördelningen. Forskarna pekar ut tre zon-områden samt vad det ska kosta att köra där.
- Större städer, där vägskatten för bensin- och dieselbilar 5–5,4 kronor per mil medan laddbara fordon får en vägskatt på knappt 4,8 kronor per mil.
- Mindre städer och större vägar, vägskatten blir omkring en krona per mil för bensin- och dieselbilar samt 0,8 kr per mil för laddbara bilar.
- På landsbygd tas ingen vägskatt ut för några fordon.
Tidigast 2027
Idag finns inget beslut om införandet av en ny vägskatt och studien pekar på att det skulle kunna ske tidigast 2027, men tar förmodligen upp mot tio år att införa. Därför pekar forskarna på att en statlig utredning skulle behövas tillsättas omgående för ett införande runt 2030 ska vara möjligt.
Hör vad några av länsborna tycker om förslaget i klippet ovan.