– Kunskapsprovet är en chans för läkare med grundutbildning utanför EU-EES att visa att de har kunskap och färdigheter på samma nivå som en svensk legitimerad läkare, berättar Magnus Hultin som är ordförande för läkarprogrammet och ansvarig för kunskapsprovet.

Det nya kunskapsprovet blev färdigt i våras, och det första delprovet i teori genomfördes i oktober. Bara nio personer av sextiofyra klarade teoridelen, och åtta av dessa har nu genomgått det praktiska delprovet, ett så kallat OECD- test, där läkarna bedömts i olika former av praktiska moment. 

Sätter diagnos på skådespelare

Examinationen i det kliniska momentet har gått ut på att läkarna besökt fjorton olika patientstationer, där de har fått sätta diagnos på skådespelare.

– I det praktiska delprovet har vi bland annat tittat på deras förmåga att integrera med patienter, och höra vad de har för besvär, men också deras förmåga att göra diagnostiska procedurer, eller förmågan till exempel att sy ihop ett sår säger Magnus Hultin.

En av läkarna som genomfört både det teoretiska och det praktiska delprovet är Hassan Baquer från Malmö. Han är utbildad läkare i USA, men vill nu börja praktisera i Sverige och genomgår därför kunskapsprovet.

Har familjen i Sverige

– Jag sökte jobb i USA först, men det kostade helt enkelt för mycket med arbetsvisum i och med att jag inte var amerikansk medborgare, så jag tänkte att jag provar mina chanser här i Sverige i stället där jag har min familj, säger Hassan Baquer.

Han tycker att kunskapsprovet uppvisar både likheter och skillnader med det amerikanska utbildningsinnehållet för läkare.

– Det teoretiska provet vi gjorde i oktober var väldigt likt legitimationsprovet i USA. Det kliniska provet däremot känns lite mer utvecklat här än i USA. Här ska man göra lite annat, man ska suturera och utföra HLR, det gjorde man inte vid examineringen i USA. Där var det bara enkel anamnes och undersökning, säger Hassan Baquer.

Tidigare fanns TULE-provet

Innan det nya kunskapsprovet fanns fick utländska läkare genomgå en annan typ av prov. De som inte var specialister gjorde något som kallades TULE-provet, och när man var godkänd på det så kunde man göra en svensk AT-tjänstgöring.

De som var specialister fick göra en praktisk tjänstgöring om sex månader för att få en svensk legitimation och sedan söka till specialistutbildningar, där de kunde tillgodoräkna sig delar av sin utländska utbildning.

Nu ska alla genom samma nålsöga

Skillnaden är nu att socialstyrelsen har bestämt att alla ska gå igenom samma nålsöga – man ska först visa att man är behörig att arbeta som legitimerad läkare – för att sedan kunna gå in på sin specialistutbildning.

Har det blivit svårare eller lättare med det nya provet att få en svensk läkarlegitimation?

– Om det är svårare eller lättare? Det måste du fråga de prövande om, säger Magnus Hultin