Ambulansen i Åsele och vårdplatserna i Dorotea har stått mest i fokus sen landstinget för snart två år sen fattade beslutet att genomföra Projekt Balans, och många sparåtgärder har ifrågasatts. Bland annat har oppositionen i landstinget pekat på ökade kostnader för indragna vårdplatser.

– Patienter som tidigare kunde vårdas på hemorten i inlandet ligger nu i Lycksele i stället. Där är kostnaden tre gånger så hög – det är ingen besparing, säger Marianne Normark (FP), gruppledare i landstingsfullmäktige.

Konstant brist på vårdplatser

Projekt Balans innehöll också många andra åtgärder som reser frågetecken kring besparingseffekterna. Några exempel:

– Kirurg- och ortopedkliniken i Skellefteå beskriver en konstant brist på vårdplatser och därmed kronisk överbeläggning.

– Kirurgcentrum vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå förlorade fem vårdplatser – men det drabbade verksamheten så hårt att kliniken fick tillbaka platserna efter några månader.

– Vid ortopediska kliniken i Umeå togs också fem vårdplatser bort, och personalstyrkan minskade. Det fanns bara plats för dom allra sjukaste patienterna, som kräver mycket vårdinsatser. Personalen fick slita hårt.

– Det blev en dålig spiral på kliniken – folk orkade inte vara kvar. Nyutbildade orkade inte med vårdtyngden på kliniken, vilket också gjorde att vi hade svårt att rekrytera ny personal, säger Ulrica Bergström, verksamhetschef vid ortopediska kliniken.

Vårdgarantin har kostat 6,5 miljoner

En annan effekt är att allt fler patienter får vänta mer än tre månader på operation. Då har dom rätt att åka till andra delar av Sverige för vård. För hela landstinget har vårdgarantin kostat 6,5 miljoner kronor årets första åtta månader – en fördubbling från i fjol.

Kan man säga att Projekt Balans har orsakat mer kostnader än ni sparade?

– Ja, det kan man säga, säger Ulrica Bergström.

Västerbottensnytt har bett berörda verksamhetsområdeschefer i landstinget kommentera besparingseffekterna av Projekt Balans, men vi har inte fått tid för intervjuer.