Peter Nyström är adjunkt på institutionen för beteendevetenskapliga mätningar vid Umeå universitet. Han har hört att SALSA-databasen är populär som mätsticka, bland annat när resurser mellan olika skolor i samma kommun fördelas. Det anser han är fel.
– Det är ett ganska vanligt problem och ett ganska vanligt missbruk av statistik.
Så om det finns en skola med många killar och elever med invandrarbakgrund, ska den skolan prestera lägre än genomsnittet?
– Då är förväntningarna låga, säger Peter Nyström.
Onyanserat mätinstrument
Två skolor kan se väldigt lika ut på pappret ifråga om fördelning av elevernas kön, antal med invandrarbakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå. Problemet är bara att verkligheten är mer komplicerad än så. Peter Nyström anser att analysen av en skolas resultat alltså inte kan göras utifrån tre grova mått.
– Man måste snarare utvärdera elevernas kunskaper, erfarenheter och attityder. Skolorna måste få presentera belägg för hur situationen faktiskt ser ut istället för att jämföra med någon sorts fiktiv modell som inte säger så mycket. Den riskerar till och med att säga fel saker.
Skulle man kunna säga att en sådan här modell till och med kan odla fördomar om skolor?
– Ja, jag tycker att det finns en risk för det.
Försiktighet vid jämförelser
Och Stefan Persson, utbildningsråd på Skolverket som var med och tog fram mätmetoden håller faktiskt med om kritiken.
– Jag tycker att man ska använda SALSA, men man ska vara kritisk och fundera över de brister som vi anger i det användarstöd som finns. Men vi håller fullständigt med om att man ska vara försiktig med den här typen av jämförelser.
Mätmetoden utvecklades när jämförelser mellan skolor blev allt vanligare. Skolverket ansåg att det var orättvist att jämföra en skola med många flickor, liten andel elever med invandrarbakgrund och välutbildade föräldrar, med en skola där förhållandena var motsatta. Eftersom alla studier visade att kön, invandrarbakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå i hög grad påverkade skolornas resultat, tog Stefan Persson och hans kollegor på Skolverket fram SALSA. Jämförelserna blev mer rättvisa.
En mätmetod av flera
Men kommunerna får för den skull inte bara lita till statistiken när resurserna fördelas, tycker Stefan Persson.
– Det är livsfarligt att fördela resurser enbart utifrån den modellen. Men som en av flera delar i ett resursfördelningssystem så kan den ju ha sitt berättigande.
Hur tungt ska statistiken väga?
– Nja, jag vill inte ge mig in på att ge några råd till kommunerna. De har ekonomiska experter i kommunen som kan bedöma det. Men SALSA-modellen var inte framtagen för att användas på det sättet, säger Stefan Persson.