Foto: TT

Stjärnornas dolda inkomster

Publicerad

Många av landets ishockeyspelare tjänar bra, och många av dem tjänar dessutom betydligt mer än vad som syns i deklarationen. Spelarna sätter av pengar i olika pensionslösningar.

– Jag sätter av en del, exakt hur mycket vill jag inte berätta, säger Erik Forsell i Skellefteå AIK.

Västerbottensnytt har tittat på deklarerade inkomster för 2013 och ser att många hockeyspelare har årsinkomster på både en och två miljoner. Men det är stora skillander inom lagen och mellan SHL och allsvenskan. Dessutom finns det inkomster som inte syns, eftersom många spelare bara tar ut en del av sin lön i lönekuvertet, resten sätts av i olika pensionslösningar som kapitalförsäkringar som betalas ut till spelaren längre fram i livet.

– Vi kommenterar inte enskilda siffror, men många spelare stoppar unden en hel del. Karriärerna är hyfsat korta och man ser till att man har en buffert för att hantera en omställning när man inte spelar längre, säger Pea Israelsson som är klubbdirektör i Skellefteå AIK.

Missvisande statistik

Hur mycket spelarna sätter av varierar kraftigt – enligt spelarfacket Sico sätter en del av så mycket som 50 procent eller mer vilket, gör att de deklarerade inkomsterna blir rätt missvisande om man vill veta vad elitspelarna tjänar. Tittar man på deklarerade inkomster, så tjänade Skellefteås Jimmie Ericsson förra året drygt två miljoner kronor, Oscar Möller nästan två miljoner och Joakim Lindström knappt en och en halv miljon. Men en storspelare som Bud Holloway uppgav en inkomst på bara 550 000.

– En del spelare stoppar som sagt in en hel del, men vi kommer inte att presentera hur mycket, säger Israelsson.

Våga satsa lagom

När Björklöven var i SM-final senast, 1988, låg snittlönen i elitserien på 17 000 kronor i månaden enligt Aftonbladet. Idag räknar man med en snittinkomst i SHL på 100 000. Det är stora pengar, men eftersom klubbarnas totala ekonomi är beroende av framgångar gäller det att våga satsa, lagom mycket.

– Det gäller att hitta balansen, investerar du får lite går det åt skogen, investerar du för mycket går det åt skogen, säger Pea Israelsson i Skellefteå.

– Går det bra kommer det kanske 300 eller 500 extra till nästa hemmamatch, vilket generar stora intäkter, säger Björklvens Fredrik Åkerblom som menar att det svåra är att veta hur mycket man ska våga satsa för att nå framgången.

– Det är väldigt svårt. Ska vi köpa den här spelaren, kommer det 300 extra till läktaren då?

Skepsis mot lönetak

Eftersom många klubbar nu och då har problem med sin ekonomi har man diskuterat att, likt NHL, införa lönetak i svensk elithockey. Något som möts med stor skepsis i både Björklven och Skellefteå.

– Jag tror att det är svårt. Titta på Asplöven som omsätter kanske 12-15 miljoner och Malmö som omsätter som omsätter 60-70 miljoner och satsar mot SHL, ska de ha samma lönetak? säger Björklövens vd Fredric Åkerblom.

– Lönetak har diskuterats länge, men det gäller att hitta en uppgöresle som går att hantera. Det viktigaste att man har koll på sin ekonomi, säger Skellefteås klubbdirektör Pea Isaraelsson som är försiktigt skeptisk till att det skulle gå att hitta en vettig lösning.

Erik Forsell är betydligt mer tydlig i sin kritik och menar att ingen tvingar en klubb att leva över sina tillgångar.

– Det är så himla dumt att de måste sätta regler på sig själva. Om man har ett rakt lönetak, så har du vissa klubbar gör ett bra ekonomiskt jobb som då måste anpassa sig efter dom som tjänar minst.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.