Färskvattnet i stora delar av landet blir allt brunare. Forskarna kan se en tydlig förändring sedan 1980-talet och menar att det finns tre huvudorsaker bakom brunifieringen. Klimatförändringen, ett förändrat skogsbruk samt upphörandet av sur nederbörd.

Med ett varmare klimat blir växtsäsongerna längre, vilket både innebär en högre produktion av organiskt material och en högre nedbrytning av organiskt material, vid SLU:s forskningsstation i Vindeln har årsmedeltemperaturen stigit med 2,5 grader sedan 80-talet.

– Vattnen blir brunare för att organiskt kol, eller humusämnen, som produceras i marken sköljs ut i vattnet, säger Hjalmar Laudon, professor i vattenkvalitet vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.

”Växer som aldrig förr”

Sur nederbörd gör att organiskt material binds hårdare i marken, men de sura regnen som föll 1970-80 talet har i princip upphört. Det gör att det organiska materialet inte är lika hårt bundet idag och kan lättare sköljas ut i vattnet.

Det har även skett stora förändringar i skogsbruket som påverkar. Det är skogbruk med med dominans av barrskog kring vattendrag som leder till att det samlas mer organiskt material i jordskiktet jämfört med vad lövskog gör.

– Skogen växer som aldrig förr. Här i Vindeln visar våra mätningar att vi har 60 procent mer biomassa i skogen jämfört med på 1950-talet, säger Hjalmar Laudon.

Dricksvatten renas hårdare

Ungefär varannan svensk får sitt dricksvatten från ytvatten. I Västerbotten har de flesta grundvatten i sina kranar men i Stockholm får man dricksvattnet direkt från Mälaren. När vattnet blir brunare behöver vattenverken använda mer kemikalier och fler steg i reningsprocessen för att nå god kvalité på dricksvattnet.