Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Lärosätet kommer få se mer av detta på campus” – hör mentorn Robin Zetterberg om de ökade ansökningarna i klipper ovan. Foto: SVT/Moa Lindberg

Ansökningar om pedagogiskt stöd ökar på Mittuniversitetet i Sundsvall

Publicerad

Under veckan anordnas dyslexiveckan runt om i landet. Robin Zetterberg, mentor på Mittuniversitetet i Sundsvall, tycker det är bra att diagnosen uppmärksammas, då de ser ett ökat tryck för ansökningar om pedagogiskt stöd.

I dag har Mittuniversitetet i Östersund och Sundsvall drygt 700 studenter som på ett eller annat sätt har behörighet till pedagogiskt stöd. Efter pandemin har intresset ökat och fler ansöker om riktat pedagogiskt stöd.

– Vi såg att det blev en stor omställning i samhället och att ansökningarna om olika stöd ökade drastiskt. Det här är något som lärosätet kommer få se mer av på campus, säger Robin Zetterberg, mentor på riktat pedagogiskt stöd på Mittuniversitetet i Sundsvall.

Intyg för stöd

För att bli beviljad pedagogiskt stöd krävs ett intyg på en varaktig funktionsnedsättning. Därefter kan studenterna få tillgång till hjälpmedel, exempelvis anteckningsstöd där en annan elev anteckningar under föreläsningen.

– Det finns även möjligheter att tentera på ett annat sätt. Tillexempel kan de få längre tid på tentamen, att man får sitta i egen sal, eller göra om tentan till muntlig. Där är det bra att vi inte är låst till bara en lösning, säger Robin Zetterberg.

Dyslexiveckan

Under veckan uppmärksammar dyslexiförbundet läs- och skrivsvårigheter i årets tema ”Allas rätt till läsning”.

Robin Zetterberg tycker att det är viktigt att prata om diagnosen för att slippa stigmatiseringen.

– Utifrån ett samhällsperspektiv är det jättebra att vi uppmärksammar olika typer av funktionsnedsättning och just läs- och skrivsvårigheter. Vi ser ju att antalet diagnoser ökar, säger Robin Zetterberg.

Se mer i klippet ovan.

  • Dyslexi innebär en specifik svårighet att förstå språkets ljudmässiga uppbyggnad. Det betyder att personen har svårt att koppla ihop bokstäver och ljud, och därmed får svårt att läsa och stava.
  • En vanlig bedömning är att 5-8 procent av befolkningen som är läskunniga har läs- och skrivsvårigheter.
  • Dyslexi är vanligare bland pojkar än bland flickor. Detta gäller också andra läs- och skrivsvårigheter.
  • Orsakerna till dyslexi är inte helt klarlagda. Många definitioner beskriver den som en neurologiskt förankrad funktionsnedsättning i språket, som leder till svårigheter att tolka och lagra språkljud och att snabbt plocka fram ord ur minnet.
  • Dyslexi förekommer ofta tillsammans med andra funktionsnedsättingar som tillexempel ADHD.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer