Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
44-åringen som dömdes för Malinmordet i hovrätten vill nu ta målet till HD för ny bedömning. I normalfallet är chansen att få prövning i ett mål som handlar om bevisvärdering ungefär en procent, vilket mannens försvarare Ulf Holst (t h) är medveten om – hör honom här. Foto: TT / privat / SVT

Dömdes för mordet på Malin Lindström – försöker driva målet till Högsta domstolen för omprövning

Uppdaterad
Publicerad

Den 44-årige man som tidigare i somras dömdes mot sitt nekande för mordet på 16-åriga Malin Lindström i Husum 1996 vill nu ha domen omprövad av Högsta domstolen.

Hans försvarare advokat Ulf Holst säger till SVT att han är medveten om att chanserna är små, men att han och hans klient anser att hovrätten värderat bevisen fel – hör honom här.

Under måndagen skickade Ulf Holst in ansökan om prövningstillstånd i Malinmålet till Hovrätten för nedre Norrland i Sundsvall, den domstol som den 19 juli i år dömde hans klient till fem års fängelse för mord på Malin Lindström.

I yrkandet som SVT läst skriver Holst bland annat att 44-åringen ska frias, att han ska försättas på fri fot och att skadeståndsyrkandena från Malins anhöriga ska avslås.

Ulf Holst skriver att den DNA-träff som ledde till resning i målet tidigare i somras ”knappast...avslöjat sanningen bakom Malins död.” Han menar att DNA-bevisningen inte heller visar hur Malin mördades och av vem, och mordvapnet har heller inte hittats tillägger han.

”...hovrätten konstaterar i den nya domen att utfallet återigen skulle bli en friande dom om man tillämpade samma modell och struktur för bevisvärderingen som i 1998 års dom, trots det nya beviset”, skriver Ulf Holst.

”Anmärkningsvärd bevisvärdering”

Han anser att hovrättens bevisvärdering är ”anmärkningsvärd”, och fortsätter:

”Dels tolkar man den väsentligaste bevisningen felaktigt på ett uppseendeväckande sätt, dels söker man bevisa kraften i den totala bevisningen utifrån ett sannolikhetsresonemang.”

Ulf Holst menar att Högsta domstolens resonemang när målet beviljades resning – att 44-åringen sannolikt dömts i de första rättegångarna om den nya bevisningen varit tillgänglig då – har påverkat hovrättens bedömning i målet.

”Hovrätten konstaterar på flera ställen i domen att bevisningen i övrigt, alltså bortsett från den nya DNA spåret, i allt väsentligt har varit densamma som vid det tidigare prövningarna. I ett sådant läge och med Högsta domstolens motiverade beslut måste det ha varit mycket svårt för hovrätten att på allvar överväga annan utgång i målet än att NN måste dömas.”

Oklart när beslutet kommer

Den dömde 44-åringens försvarare går också igenom de olika delarna av bevisningen som han menar sammantaget inte bevisar hans klients skuld till gärningen, och påpekar att den nya bevisningen bara prövats i en instans – i sig också ett argument för en ny prövning, hävdar Ulf Holst.

Hovätten kommer nu att vidarebefordra ansökan om prövningstillstånd till Högsta domstolen som därefter ska ta ställning till om målet ska tas upp på nytt. Det är i dagsläget oklart när HD:s beslut i frågan kommer.

• Högsta domstolen får in cirka 6000 ansökningar om prövningstillstånd varje år. Bara omkring 1,7 procent av dessa får bifall.

• För att HD ska bevilja en ny prövning av ett mål krävs det att målet i fråga kan få betydelse som prejudikat, det vill säga ge vägledning för hur domstolarna ska bedöma liknande fall i framtiden. Därför måste ansökan om prövning av HD innehålla en motivering om varför just målet i fråga skulle kunna bli ett prejudikat. Att enbart hävda att hovrätten värderat bevisen fel och därför ”dömt fel” räcker i regel inte för prövning i HD.

• Beslut om prövning i Högsta domstolen eller ej fattas av ett eller flera justitieråd, som är landets högsta domare. I nio fall av tio avgörs ärendet av bara ett justitieråd.

(Källa: domstol.se)

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Fallet Malin Lindström

Mer i ämnet