Hon hade redan ett tillfälligt uppehållstillstånd på grund av arbete. Men när pandemin drog in över Västernorrland, och det företag hon arbetade för tvingades stänga, förändrades allt.  Kvinnan fick ett nytt jobb, som också utannonserades. Men enligt Migrationsverket låg annonsen ute för kort tid, och kvinnans arbetstillstånd drogs tillbaka och hon nekades ett nytt.

”Gjort en miss”

Enligt kvinnans ombud är det inte arbetsgivarens fel, utan ett resultat av att Migrationsverket brustit i kommunikationen. 

– Det beror på att Migrationsverket inte skickade ut de officiella handlingarna med de krav man skulle ställa i tid. Det är varken arbetsgivarens eller någon annans fel att det fattas två dagar. Det är Migrationsverket själva som rår för det, säger Görel Thurdin, juridiskt ombud för kvinnan. 

Men Migrationsverket är av en annan åsikt. 

– Det är inte Migrationsverkets som gjort en miss, det är arbetsgivaren. Det finns tydlig information på vår hemsida om vad som gäller vid en sådan här anställning och annonsering, säger Migrationsverkets presstjänst. 

Utannonsering 

Vid nyrekrytering krävs det enligt Migrationsdomstolen att arbetsgivaren har annonserat ut tjänsten i Sverige och inom EU/EES och Schweiz i minst tio dagar så att alla personer inom EU/EES ska ha möjlighet att söka tjänsten, så kallat unionsföreträde. 

Ärendet rörande kvinnans arbetstillstånd har nu prövats av både Migrationsdomstolen och Migrationsöverdomstolen, som båda gjort avslag i frågan. 

Kvinnan har nu åberopat så kallade verkställighetshinder för utvisning, med anledning av de dödshot som riktats mot henne, men fått avslag. 

– Vi har landat i bedömningen att det finns ett myndighetsskydd för henne att tillgå i sitt hemland, säger Saqib Shabbir. 

Vad gäller verkställighetshinder menar myndigheten att det krävs mycket för att ett redan fattat beslut om utvisning som vunnit laga kraft ska rivas upp. 

– Då ska det ha kommit fram nya omständigheter i ärendet och det handlar om rena undantagssituationer, säger Saqib Shabbir.