Våren 2014 kom ett 70-tal kambodjaner till Sundsvall för att jobba som plantsättare åt Botnia Skog. De jobbade i ett halvår, bodde i ett stall utan duschar och kök.

Men bara den första av sex månadslöner fick de ut innan företaget begärdes i konkurs. När det sedan blev klart att kambodjanerna skulle få lönegaranti, då stämdes trettiofem av arbetarna av en av ägarna till skogsföretaget på matpengar som de påstås ha lånat när de var här.

– Så som vi ser den här tvisten så har ju arbetsgivaren, eller företrädaren för arbetsgivaren, den här kvinnan, agerat på det här sättet för att komma åt den här lönegarantin då som fanns innestående, säger Robert Sjunnebo, jurist på LO-TCO Rättsskydd.

Kronofogden godkände partsdelgivning

När skogsarbetarna skulle delges skulden så var det inte Kronofogden som gjorde det. De hade inte möjlighet att åka till Kambodja för delgivningen och de godkände istället partsdelgivning. Det innebär att den som kräver pengarna själv kan sköta delgivningen. Den kvinna som står bakom kravet fick själv åka ner och delge arbetarna skulden.

”Handlingarna borde ha översatts”

Majoriteten vägrade skriva på eftersom de inte förstod vad det stod på dokumentet, det var på svenska. Elva valde ändå att skriva på, eftersom de fick informationen att de då skulle få ut sin innestående lön.

Det är inte olagligt att den part som vill ha pengarna sköter delgivningen själv, men det måste ske en prövning om det är lämpligt innan.

– I det här fallet var det ytterst olämpligt att göra så här och från vårt perspektiv så borde Kronofogden ha insett att de skulle ha översatt de här handlingarna till Kambodjanska så att de kunde förstå vad de tog del av, säger Robert Sjunnebo

Cirka 300 000 kronor i lönegarantier är nu frysta till de kambodjanska arbetarna. Många sitter med högräntelån som de tagit för att kunna betala resorna till och från Sverige och rättsprocessen kan ta upp till ett år innan den är klar.

Ingen tolk och dokument på svenska

Juristen på Kronofogdemyndigheten godkände att delgivningen fick gå till så, utan tolk och med ett dokument skrivet på svenska, menar att hon gjorde bedömningen efter de fakta som fanns i målet då.

– Jag bedömde då att det inte fanns någon olägenhet i detta eftersom personen som skulle delge också pratade samma språk, säger Monica Axelsson, jurist på Kronofogdemyndigheten.

Men hur kan du vara säker på att personen översatte rätt när hon är part i målet?

– Det fanns inget som talade emot att det skulle vara olämpligt, vi har gjort sådana här partsdelgivningar förr utomlands, det har funkat, säger hon.

Facket hoppas få ut frysta lönegarantier

Men på LO-TCO:s rättshjälp så tycker man att det har skötts på ett felaktigt sätt och man har goda förhoppningar om att kunna få loss de frysta lönegarantierna till skogsarbetarna.

– När det gäller löneutmätningar så går de alltid att överklaga och det ska vi göra, det är en av grunderna men också att delgivning överhuvudtaget inte får gå till på det här sättet enligt kambodjansk lag, säger Robert Sjunnebo.