SVT träffade Markus Gustafsson, i dag 86 år, i Graninge i Sollefteå kommun år 2015. Han behövde då klättra upp på taket för att få kontakt med sin mobiltelefon – och blev lite av en symbol för hur läget såg ut i landet med bredbands- och mobiltelefoniuppkoppling. Då var missnöjet stort. Nu har mycket hänt, men klyftan mellan tätort och landsbygd finns kvar.
Landsbygden sämst
En färsk rapport från Post- och telestyrelsen visar att sedan Markus Gustafsson klättrade på taket har både mobilnätet och bredbandsuppkopplingen förbättrats, men bredbanden når ändå inte regeringens delmål för 2020, där 95 procent skulle haft tillgång till snabb överföring.
Bredbandsnätet är bäst utbyggt i tättbebyggda områden där 89,6 procent har tillgång tiill snabbt bredband. Även om utbyggnadstakten är något högre i glesbygdskommuner så är tillgången fortsatt sämst på landsbygden där bara 57,1 procent är uppkopplade med minst 100Mbit/sekund. Bakgrunden är de höga kostnaderna.
– Det är för dyrt att bygga där det återstår, säger Andreas Wigren på Post- och telestyrelsen.
Samtidigt ska hela Sverige vara uppkopplat 2025. Hittills har regeringen skjutit till 1,6 miljarder i stödpengar för att nå de uppsatta målen och ytterligare en dryg miljard ska delas ut.
Dålig mobiltäckning i norr
När det gäller telefonin bör hela Sverige ha tillgång till stabila mobiltjänster av god kvalitet 2023 enligt regeringens strategi, men så är det inte i dag. Norrbottens län har sämst mobiluppkoppling med 65,9 procent följt av Jämtlands med 77,9 procent och Dalarnas län med 84,7 procent.
För Markus i Graninge har situationen förändrats till det bättre.
– Nu är det bra, säger han.
Se när Markus balanserar på taknocken och möt honom idag sex år senare i videoklippet ovan.