– Det finns reportage, och det finns forskning och filmatiseringar, men ingen har skrivit skönlitterärt om Ådalen 31, konstaterar polskfödde författaren Gregor Flakierski. 

Demonstrationen och dödskjutningarna 1931 blir därför hans tema i den bok som Kramfors kommun nu beställt.

Gregor Flakierski är en av fem kända lokala författare som nu ska bidra med noveller till den gemensamma boken. Kultur ska dra folk, har kommunen tänkt sig.

Kultur ska dra besökare

Syftet? ”Att stärka Höga kustens totala attraktionskraft”, som saken formuleras på kommunal besöknäringssvenska. Eller för att ragga turister, på vanlig svenska.

Som fri kulturarbetare var Gregor Flakierski till förstone en aning skeptisk till hela upplägget.

– Jag var lite förundrad om jag verkligen skulle vara med i det här, ett projekt beställt av kommunen för att stärka besöksnäringen.

Sedan tänkte han om. ”En möjlighet att berätta en historia om bygden” menar han.

Olika temperament ska samsas i en bok

Fem författare ska alltså rymmas mellan pärmarna på en och samma bok. Det kan ju bli trångt, kan tyckas.

– Inte alls, tror Therese Söderlind.

– Det handlar ju om fem olika författartemperament, och det är väl också tanken, säger Gregor Flakierski.

En resa i tiden och rummet, tänker sig kommunen. Texterna ska knytas till specifika platser för att bredda bilden för besökare. 

Massmordets tid

En av platserna som kommer att gestaltas är Bålberget. 

– Jag kommer att skriva om en av de största massavrättningarna i landet, berättar Therese Söderlind.

Det hon talar om är häxbränningsprocesserna under 1670-talet, ett ämne hon tidigare berört. 

– Eller ”trolldomsprocesserna”, som man sa på den tiden, förklarar hon.

Det handlar om en av de mörkaste epokerna i vår historia, och just avrättningarna på Bålberget i Torsåker var den mest omfattande processen mot häxeri och trolldom i Sverige. 

71 människor fick då sätta livet till, misstänka för att besvurit sig till djävulen själv.

Flottartider och industrihistoria

Mindre mordiskt är Bo R Holmbergs ämne:

– Jag vill skriva om Sandslån. Inte om bandylaget, utan om det som en gång var världens största timmerskilje, säger han.

Beläget vid Ångermanälven, livsnerven i landskapet som bär älvens namn.

En berättelse om en svunnen tid när enorma mängder timmer flottades från när och fjärran. 

Bara som en parantes i det här sammanhanget; Sandslåns SK gick under namnet ”Timmerkusarna” och klubben hade en gång bandy, fotboll och ishockey på matchprogrammet. 

Vad hemmaarenan hette? Flottarvallen! Vad annars?

Ingen titel ännu

Ännu är själva författandet i sin linda. Just nu handlar det mest om ideér och uppslag.

Marie Hamberg, Ivar Lo-stipendiat, kommer troligen att inrikta sig på något tema som rör den industriella epoken. Eller broar, det får hon se.

Mats Jonsson, tecknaren från Bollstabruk, kommer även han att bidra bidra till boken. Jonsson har ju fått stor uppmärksamhet för sina egensinniga och självbiografiska alster.  Senast med albumet ”Nya Norrland” som skildrar klyftan mellan stad och land.

Klar i september

Vad den här boken kommer att få för titel är ännu oklart. Eller obestämt, snarare. Tryckt ska boken i alla händelser vara i september för att sedan vara redo att tas i besöksnäringens tjänst sommaren 2019.

Att det blir bra, det är Therese Söderlind övertygad om.

– Ja, det blir det, och jag är jättenyfiken på vad de andra kommer att skriva, säger hon.