Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Lisa Tynnemark (S), är ordförande barn- och utbildningsnämnden i Sundsvall. Hör henne i videon. Foto: SVT

Sundsvalls skolor ska spara miljoner – så ser politikernas plan ut

Uppdaterad
Publicerad

Sundsvalls kommun behöver spara pengar. Bland politiker och tjänstemän diskuteras nu hur kommunen ska kunna spara 95 miljoner kronor, där Sundsvalls skolor väntas få dra ett stort lass.

Barn- och utbildningsförvaltningens prognos för 2021 är att man kommer att ligga på 95 miljoner kronor minus vid årsskiftet. Den kommunala grundskolan och förskolan ska spara många miljoner genom att bland annat samverka mellan olika verksamheter inom kommunen och minska antalet vikarier. Skolbudgeten för 2022 kommer att bestämmas under december månad.

Enligt Lisa Tynnemark (S) som är ordförande i Barn- och utbildningsnämnden, beror sparkraven bland annat på att fler barn inom grundskolan väljer fristående huvudmän, alltså friskolor. I klippet berättar hon mer om vad som ligger bakom sparpaketet.

P300

För några år sedan startade Sundsvalls kommun projektet P300 där målet var att spara på 300 miljoner inom kommunen. I de sparplanerna ingick även att minska på budgeten till skolverksamheten. Men trots att Sundsvall som kommun i år har gjort ett överskott på nästan 300 miljoner behövs det fortfarande sparas inom skolorna.

– Överskottet till kommunen har gjort att vi inte fullföljer den ramminskningen som planerades i barn- och utbildningsnämnden i samband med P300 projektet, det backar vi från. Men besparingar behövs fortfarande göras då nämnden just hade ett underskott på cirka 95 miljoner kronor, säger Lisa Tynnemark (S).

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer