130 man kom för att avhysa småbarnsfamiljen i Taråberg – polisen: ”Jag skämdes”

Uppdaterad
Publicerad

Vid vräkningen i Taråberg skulle han som kriminaltekniker se till att desarmera de sprängladdningar som enligt uppgifter placerats ut längs stigen till skogstorpet. Han skulle också spränga sönder skorstensstocken efter nedbränningen av huset.

Det slutade med att han satt ute i snön och matade en rädd och hungrig femåring med gröt.

Vid nyligen fyllda 93 år minns pensionerade polismannen Hans Teike avhysningen i Taråberg som om det vore i går.

– Jag skämdes för det sätt som den här småbarnsfamiljen behandlades på. Och det var första gången jag tyckte det var obehagligt att vara polis, berättar han.

Brännpunkt Västernorrland
När 93-årige Hans Teike minns tillbaka tycker han att myndigheterna gick för hårt fram när vräkningen skulle verkställas. Han har mått dåligt över hur det hela gick till. Foto: SVT

– Jag kände mig förbittrad efteråt. Jag förstod inte varför man kommenderat en så stor insats. Det här har förföljt mig i tankarna sedan dess.

Hör Hans Teikes berättelse om en av de största polisinsatserna någonsin i Norrland – och den syn som mötte honom när han och kollegerna stormade in i torpet.

Om Skogsnäs och Taråberg

Vintern 1973 flyttade ett större gäng kompisar – många av dem vänner sedan ungdomsåren i Linköping – från en gård i Småland till Skogsnäs en och en halv mil nordöst om Ramsele i norra Ångermanland.

De startade ett kollektiv där målet var ekologisk och hållbar självhushållning och där produktionsmedlen ägdes gemensamt. Skogsnäsinvånarna växte successivt i antal och 1979 startades också en friskola i byn, för övrigt en av Sveriges allra första.

Våren 1976 flyttade Björn Bergström och Svea Tejle – som tillhörde den urspungliga gruppen nybyggare i Skogsnäs – med sina småbarn till det övergivna torphemmanet Taråberg, i väglöst land i storskogen åtta kilometer från Skogsnäs.

De hade då fått lov av markägaren Graningeverken att köpa torpet för att inom två år flytta det till en annan plats. Bolaget ville inte ha några bosättare på fastigheten utan avsåg att bedriva skogsbruk där. Därför sa man bestämt nej när paret Bergström/Tejle ville köpa fastigheten med mark och allt.

Paret har i efterhand medgett att de hela tiden hade för avsikt att bo och verka på platsen och att odla upp den jordbruksmark som tidigare brukats i generationer sedan 1700-talet för att visa att det gick att leva så, vilket de också gjorde. Fram tills dess att avtalet löpte ut bedrev de självhushållning på 1800-talsvis på gården i skogen – utan el, vatten, avlopp, telefon och utan några som helst maskiner.

De trodde att markägaren med tiden skulle ge med sig och låta dem få bo kvar på Taråberg trots allt. Men Graningeverken stod fast vid att avtalet skulle hållas, och när familjen vägrade flytta blev det rättssak – där domstolen efter flera förhandlingar gav bolaget rätt.

Vintern 1980 vräktes familjen Bergström/Tejle från Taråberg vid en av de största polisinsatserna någonsin i Norrland.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Brännpunkt Västernorrland

Mer i ämnet