Polisen Kenneth Magnusson förklarar varför vissa anmälningar om trakasserier och näthat inte är ett brott. Bilden är ett montage. Foto: SVT

Polisen: ”Vi gör inga tycka synd om-bedömningar”

Uppdaterad
Publicerad

Polisen i Västernorrland bedömer inte att Sofia utsatts för något brott när hon gång på gång mobbades på ett anonymt Instagramkonto.

– Det ska vara ett konkret hot om brottslig gärning. Här utgör det inget brott enligt min bedömning, säger polisinspektör Kenneth Magnusson.

Två gånger polisanmäler familjen trakasserierna mot deras unga dotter. Båda gångerna lägger polisen ner ärendena. Samma dag och dagen efter att anmälan kom in.

Ridtjejen ”Sofia” och hennes familj känner sig maktlösa mot kränkningarna. På ett anonymt instagramkonto har någon eller några skrivit att hon rider dåligt, att hon är hatad och borde dö och att hon inte förtjänar att leva.

Nätkränkningar
Foto: SVT

– Jag blev rädd och chockad. Det är så hemskt att se de orden framför ögonen. Lite panik fick jag, berättar mamman i en intervju med SVT.

”Otrevligt och dumt”

Men polisen ser inget brottsligt i det som inträffat.

Foto: SVT

– Det är otrevligt och dumt men jag känner inte att det finns täckning för något brott i brottsbalken att uttrycka sig så, säger jourhavande förundersökningsledare Kenneth Magnusson hos polisen.

Jourhavande förundersökningsledare Kenneth Magnusson vid polisen i Västernorrland

Utreddes aldrig

Två gånger på ett halvår startas konton vars enda syfte verkar vara att kränka och vara elak mot Sofia. Inläggen med texterna och foton på flickan, som tagits från andra konton, får stor spridning. Båda gångerna polisanmäler familjen händelserna. Tar skärmdumpar. Men när de ska skickas in, är utredningen redan nedlagd. Första utredningen avslutas samma dag anmälan kommer in.

– Ska vi riva ner himmel och jord för att någon påstår att en flicka inte kan rida? Tycka synd om-bedömningar ingår inte i polisens arbete, säger polisinspektör Kenneth Magnusson som fattade beslutet om att inte inleda en förundersökning.

Behövs konkret hot

Han arbetar som jourhavande förundersökningsledare på polisens utredningsjour i Västernorrland och säger att det dagligen kommer in polisanmälningar om nättrakasserier och näthot. De två gånger som familjen polisanmäler har den som tagit upp anmälan hos polisen betecknat ärendena som förtal och ärekränkningsbrott mot flicka under 18 år.

Foto: SVT

– För att en åklagare ska gå vidare och åtala i ett förtalsbrott ska det vara av den art att man känner att man behöver packa sina väskor och flytta från stan. Påståendet att en flicka inte kan rida är inte ett sådant brott, förklarar Kenneth Magnusson.

Inte heller att det står att hon  borde dö och inte förtjänar att leva?

– Det stod ingenting om att någon skulle dö i anmälan. Men det där låter mer som ett tyckande, en åsikt. Det ska vara ett konkret hot om brottslig gärning som jag ser det, säger han.

Kan begära omprövning

Han säger att meddelandena om att flickan ”skulle dö och inte förtjänade att leva”, inte fanns med i själva anmälan. Skärmdumparna har han inte sett. Däremot berättar ”Sofias” mamma att hon läst upp vad som stod för Kenneth Magnusson, men att han sa att innehållet inte var att betrakta som brott.

– Jag har gjort en bedömning på det som står i anmälan. Är man inte nöjd med beslutet skriver man och begär överprövning. Då skickar vi över ärendet till åklagare, säger Kenneth Magnusson. 

Nätkränkningar lågt prioriterade

Han säger samtidigt att formuleringen om att flickan borde dö inte hade ändrat hans bedömning. Han förklarar också att förtalsbrotten är bötesbrott och därmed inte har någon hög prioritet hos polisen. Det krävs stora resurser att utreda, säger han.

– Folk blir kränkta för allt möjligt, det betyder inte att det är ett brott. Den dagen vi hinner utreda riktiga brott så kanske vi hinner med nätkränkningar. Det är ganska lågt prioriterat.

Haltande lagar

Flickans mamma tycker att dagens lagar haltar när det gäller nätkränkningar i olika former. En förändring är på gång. I en proposition föreslår regeringen att skyddet mot hot och kränkningar stärks och moderniseras.

Foto: SVT

– Det måste ske en förändring. Hur ser det ut för en person som inte lär sig gränserna i yngre ålder? Det borde vara polisens sak att stoppa. Inte bara för att skydda den utsatta utan även för att stoppa den som kliver över en gräns. För en gräns har man klivit över om man skriver hata och döda till ett barn, tycker mamman.

Vems ansvar?

Polisen Kenneth Magnusson håller till ”hundra procent” med om att det är viktigt att stoppa barn som kränker andra barn. Men vems ansvar det är vill han inte precisera.

– Inte är det polisens sak i alla fall.

LÄS MER: Ridtjejen ”Sofia” hatades på Instagram – ”Du ska dör”

Fakta näthat

Näthat är ingen juridisk term utan ett samlingsbegrepp och kan handla om olika typer av brott. Vanliga näthatsbrott är olaga hot, ofredande, förolämpning och förtal.

Allt otrevligt som sker på nätet är inte olagligt, även om det kan upplevas som mycket obehagligt och kränkande för den som drabbas. Om man blir utsatt för anklagelser på internet och polisanmäler det, kan det rubriceras som förtal eller förolämpning. (källa: Polisen.se)

Här kan du läsa mer om lagar och regler kring näthat.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Nätkränkningar

Mer i ämnet