Den hätska debatten och de infekterade stämningarna kring sjukhusfrågan i länet har lett till att flera personer i landstingets politiska ledning utsatts för trakasserier, hot och hat, såväl psykiskt som rent fysiskt.

Det ledde till att landstingets demokratiberedning tog initiativet till en egen snabbgallup bland ledamöterna i fullmäktige, där frågan var om de nån gång känt sig otrygga i sitt politiska uppdrag.

”Kunde ha varit ännu värre”

19 av 74 ledamöter svarade ja på frågan, vilket alltså motsvarar ungefär var fjärde folkvald eller 26 procent.

– Det var väl väntat. Motsvarande siffror för riket ligger på ungefär samma nivå. Jag trodde kanske att siffran till och med kunde ha varit ännu högre eftersom vi haft det så oroligt i vårt län den senaste tiden, säger Malin Westman, företrädare för landstingets demokratiberedning.

Bekymmersamt

Hur stort demokratiproblem är det att var fjärde folkvald inte känner sig trygg i sin roll?

– Det är klart att det är bekymmersamt, och det blir det ännu mer när politiker väljer att hoppa av på grund av det här. Har vi ingen bra representation får vi heller ingen god demokrati, säger Malin Westman.

Kan det här försvåra nyrekryteringen av politiker?

– Ja, det tror jag. Vi ser ju också att många av dem som hoppar av är unga politiker, och det är också ofta de som blir mest ansatta med hat och hot.

Sociala medier

Utbildningar, samtalsstöd och en nyutformad policy mot hot och trakasserier är åtgärder som nu planeras av landstingsledningen i kölvattnet efter gallupen och dess resultat.

Hur stor roll spelar sociala medier i det här?

– Det kan ha stor påverkan och speciellt på unga folkvalda eftersom vi upplever att de får ta emot väldigt mycket kritik och även också hot och hat via sociala medier. Och det kanske gör att man blir försiktig med att ta på sig förtroendeuppdrag, säger Malin Westman.