Att regionen haft betydligt fler bältningar än många andra regioner upplever han att de har tagit itu med.

– Det är ju en del – när vi såg siffrorna reagerar vi också naturligtvis över de delarna. Det är ju det strategiska arbete som har pågått nu i två år. För som jag sa tidigare är vår målsättning att inte behöva använda fastspänningar över huvud taget, säger Mats Gidlund.

De föräldrar Uppdrag granskning har intervjuat upplever att vården i Västernorrland främst har handlat om förvaring, sondmatning och att man i princip givit upp om att behandla ätstörningen.

– Det gör väldigt ont i hjärtat utifrån vår verksamhets sida. Jag har en annan bild i det att vi alltid erbjuder behandling i de här ärendena, säger Mats Gidlund.

”Olyckligt”

Förra året fick Västernorrland kritik  av IVO för att en del av personalen “saknar rätt kompetens för att behandla minderåriga med ätstörningsproblematik”.

IVO – Inspektionen för vård och omsorg – konstaterar också att barn med svår anorexi bältats utan lagstöd då det skett “på rutin utan individuella beslut”.

– Det är olyckligt givetvis att det har blivit så att det sondats innan man tagit ett beslut om – eller själva det generella beslutet är ju taget då – men det individuella beslutet var inte taget kanske. Man hörde inte av sig, man sondade innan läkaren sagt nu, säger Mats Gidlund.

Kritik för fasthållningar

IVO har även funnit brister i journalföringen.

– Vi har fått kritik för ett antal tillfällen där den här delen har missats och inte journalförts på rätt sätt och det har vi tagit till oss. Och sett till att det förhoppningsvis inte ska hända igen.

Barn och ungdomspsykiatrin i Västernorrland har också fått kritik för hur de gjort fasthållningar, vilket de nu undviker och i stället i regel använder fastspänning vid sondmatning.