Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
– Det gör väldigt ont i hjärtat utifrån vår verksamhets sida, säger Mats Gidlund, verksamhetschef för barn- och ungdomspsykiatrin i Västernorrland beträffande den skarpa kritiken mot vården av barn med svår anorexi. Foto: SVT / Sissel Braekhus (teckning)

Verksamhetschefen i Västernorrland: Vi bältade barnen för att de skulle överleva

Uppdaterad
Publicerad

Mats Gidlund är chef för barn- och ungdomspsykiatrin i Västernorrland. Enligt honom beror sjukhusets många bältningar under 2020 och 2021 på att de haft svårt sjuka barn.   

– Vår bild är att just de här åren då vi hade det här topparna så var vi tvungna att ur medicinskt hänseende göra de här fastspänningarna för att kunna, egentligen, ge barnet den näring som det behövde för att överleva, säger han.

Att regionen haft betydligt fler bältningar än många andra regioner upplever han att de har tagit itu med.

– Det är ju en del – när vi såg siffrorna reagerar vi också naturligtvis över de delarna. Det är ju det strategiska arbete som har pågått nu i två år. För som jag sa tidigare är vår målsättning att inte behöva använda fastspänningar över huvud taget, säger Mats Gidlund.

De föräldrar Uppdrag granskning har intervjuat upplever att vården i Västernorrland främst har handlat om förvaring, sondmatning och att man i princip givit upp om att behandla ätstörningen.

– Det gör väldigt ont i hjärtat utifrån vår verksamhets sida. Jag har en annan bild i det att vi alltid erbjuder behandling i de här ärendena, säger Mats Gidlund.

”Olyckligt”

Förra året fick Västernorrland kritik  av IVO för att en del av personalen “saknar rätt kompetens för att behandla minderåriga med ätstörningsproblematik”.

IVO – Inspektionen för vård och omsorg – konstaterar också att barn med svår anorexi bältats utan lagstöd då det skett “på rutin utan individuella beslut”.

– Det är olyckligt givetvis att det har blivit så att det sondats innan man tagit ett beslut om – eller själva det generella beslutet är ju taget då – men det individuella beslutet var inte taget kanske. Man hörde inte av sig, man sondade innan läkaren sagt nu, säger Mats Gidlund.

Kritik för fasthållningar

IVO har även funnit brister i journalföringen.

– Vi har fått kritik för ett antal tillfällen där den här delen har missats och inte journalförts på rätt sätt och det har vi tagit till oss. Och sett till att det förhoppningsvis inte ska hända igen.

Barn och ungdomspsykiatrin i Västernorrland har också fått kritik för hur de gjort fasthållningar, vilket de nu undviker och i stället i regel använder fastspänning vid sondmatning.

Några brister enligt IVO: 

• Barn vårdas tillsammans med vuxna utan att det gjort någon bedömning av att detta är det bästa för barnet.   

• Personal under kvällar och helger saknar rätt kompetens för att hantera minderåriga patienter med ätstörningsproblematik.   

• Patient har spänts fast med bälte som inte varit anpassat efter patientens kroppsstorlek.   

• Fasthållning har skett på ett sätt som inte är förenligt med tvångsvårdslagstiftningen.   

• Tvångsåtgärd har verkställts som ett led av behandling, utan att läkarbedömning utförts inför den individuella tvångsåtgärden.   

• Uppföljningssamtal har inte erbjudits efter varje tvångsåtgärd.

Källa: IVO:s beslut i ärendet 210 826

Lider du även en ätstörning? Eller är någon i din närhet drabbad. Utöver den vanliga vården finns en rad organisationer man kan ta kontakt med för att få stöd och rådgivning. Här är några kontaktvägar online:

Vårdguiden om ätstörningar 1177 – Erbjuder samtal dygnet runt för att guida till rätt vård.

Frisk & Fri – Riksföreningen mot ätstörningar. Erbjuder chatt och telefonstöd till drabbade och närstående.

Shedo – Ideell förening var syfte är att sprida kunskap om ätstörningar och självskadebeteende  

Ätstörningszonen Stöd och råd på chatt eller mejl.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.