Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Släktingar är starkt kritiska till att kvinnan, som drabbats av en psykos, hamnade i häkte istället för att få vård. Eftersom hon inte kunde sköta sig blev hon flera gånger satt i isoleringscell. Foto: Nicklas Larsson/SVT Grafik

Kvinnan som brände ned Ica Haga i Västerås var svårt psykisk sjuk i häktet – fick vänta länge på vård

Publicerad

Väntan på vård blev lång för kvinnan som drabbades av en psykos och dömdes för att ha tänt eld på Ica Haga i Västerås på juldagen 2023. Efter runt fyra månader i häkte, där hon tidvis isolerades, fick hon plats på en rättspsykiatrisk klinik.

– Det var det värsta på hela den här tiden, säger kvinnans moster.

Efter brottet gjordes en undersökning på psykiatrin där kvinnan som vi valt att kalla ”Anna” inte bedömdes vara tillräckligt sjuk för att få psykiatrisk vård, och hamnade i häktet i Hinseberg i stället. Där fick hon sitta fram till i början av juni 2024, med undantag för en månads rättspsykiatrisk undersökning. I dag vårdas hon på rättspsykiatrisk avdelning i Sala.

Platsbrist i rättspsykiatrin

Rättsmedicinalverket menar att det råder stor brist på platser inom den svenska rättspsykiatrin.

Bristerna i psykiatrin i Västmanland

– Platsbristen gör att man väntar så länge som möjligt. För tio år sedan var det inte ovanligt att personer kunde föras över till rättspsykiatrin redan efter den rättspsykiatriska undersökningen, också på frivillig grund. Men det har skett en praxisförändring, säger psykiatrikern Axel Haglund vid Rättsmedicinalverket.

Kvinnans advokat menar att fallet sticker ut, och att han har upplevt att andra psykiskt sjuka brottsdömda har fått vård tidigare i processen. På rättspsykiatrin i Västmanland tillbakavisar man kritiken.

– Vi har tagit emot alla västmanlänningar som behöver vård i tid, säger verksamhetschef Björn Dahlström.

Den tiden Dahlström hänvisar till är när domen vunnit laga kraft, vilket är när domen inte kan överklagas.

Sattes i isoleringscell

Under ”Annas” första två månader i häktet placerades hon tre gånger i isoleringscell, enligt den rättspsykiatriska undersökningen. Anledningen till att hon isolerades var misskötsamhet.

”Anna” träffade läkare i häktet vid två dokumenterade tillfällen, som båda gångerna bedömde att hon inte var psykotisk. Men i den rättspsykiatriska undersökningen är slutsatsen att kvinnan lider av en psykossjukdom med vanföreställningar och psykotiska symtom. Trots detta fick hon vänta ytterligare drygt en månad på vård, efter att detta konstaterades.

Starta videon för att se detaljer om kvinnans situation i häktet, och höra kritiken från hennes anhöriga och advokat.

Det gäller för isolering

Intagna i häkten kan placeras i isoleringscell om det är nödvändigt av säkerhetsskäl. I fängelse kan dömda isoleras om det bedöms vara nödvändigt för att upprätthålla ordningen, eller av säkerhetsskäl.

Vuxna personer som sitter isolerade i häkte har rätt att vistas med personal eller någon annan minst två timmar per dag, så kallad isoleringsbrytning. För unga under 18 år gäller minst fyra timmar per dag.

Under 2023 fick knappt hälften av de intagna minst två timmars isoleringsbrytande åtgärder och endast 57 procent av barnen i häkte fick de lagstadgade fyra timmarna per dygn 2023. En kraftig ökning av antal häktade barn i kombination med ett ansträngt beläggnings- och bemanningsläge samt lokalbrist bedöms vara de bakomliggande orsakerna.

Källa: Kriminalvården

KRITIK MOT ISOLERING I HÄKTET

Sverige har under många år fått internationell kritik av Europarådets tortyrkommission och FN:s kommitté mot tortyr, som pekar på långa häktningstider och isolering.

Enligt Kriminalvården har häktningstiderna blivit längre och 2023 var de i genomsnitt 13 veckor. En tredjedel av alla häktade satt fyra månader eller längre.

Forskning visar att isolering är farligt och kan leda till diverse psykiska problem, som depression, ångest och till och med psykos.

Källa: Göteborgs Universitet, Kriminalvården

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Bristerna i psykiatrin i Västmanland

Mer i ämnet