Sedan 2006 måste kommunerna rapportera alla fall där personer fått vänta mer än tre månader på att få plats på äldreboende. Förra året rapporterades 5.000 sådana fall i hela Sverige.
Nästan 1.500 gamla fick vänta ett halvår eller mer – och flest sådana utdragna ärenden fanns i Västerås. Där fick 114 personer vänta mer än ett halvår.
Ställer sig i ”kö”
Solveig Nilsson (S), ordförande i äldrenämnden, tror att siffran har sin förklaring i att personer tackar nej till de platser de blir erbjudna – och står alltså kvar på väntelistan. I en del kommuner har man en gräns för hur många gånger man får tacka nej till en plats, men det har man inte i Västerås.
– Det har hänt att personer har tackat nej uppemot sju gånger. Det kan finnas flera anledningar till detta, till exempel att man vill till ett specifikt boende eller att lägenheten är för stor eller för liten. Men man ställer sig gärna i en ”kö” eftersom man hör att det är ont om platser på äldreboenden. Man vill finnas i ett system, säger hon.
Kommunen försöker nu förmedla till de äldre att inte ansöka om plats på äldreboende förrän de verkligen är redo att flytta.
Trygghetsboenden planeras
Idag finns inga så kallade trygghetsboenden i Västerås. Solveig Nilsson tror att de trygghetsboenden som Aros Eken och Mimer planerar att bygga i Västerås kan komma att fånga upp några av de som idag ansöker om plats på äldreboende. Hon hoppas att de ska stå färdiga 2018 eller 2019.
Samtidigt medger Solveig Nilsson att det råder brist på platser på äldreboenden i Västerås. I snitt får man i Västerås vänta 76 dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum på äldreboende.
Rikssnittet är 57 dagars väntetid. Två kommuner i Västmanland – Fagersta och Hallstahammar – tillhörde de som hade längst väntetider i landet, 160 respektive 178 dagar.