Foto: Melker Blomberg / Rebecka Mårtensson / SVTVisa alla (7)
Visa alla (7)

Förslag om ny EU-modell för mer lokalt anpassad jordbrukspolitik

Publicerad

Mål och krav för jordbruket ska fortfarande bestämmas gemensamt i unionen, men medlemsländer ska få utforma jordbrukspolitiken lokalt i högre utsträckning. Detta enligt det förslag som kommande parlament har att ta ställning till.

Snart tar nuvarande programperiod slut och EU måste komma fram till hur den nya jordbrukspolitiken ska se ut. Det nya förslaget innebär att medlemsländerna får större inflytande. De ska enligt förslaget själva ta fram planer för hur de ska uppfylla de gemensamma målen, som kommissionen sedan ska godkänna i förväg. Bra tycker de flesta medlemsländer, däribland Sverige. Lantbrukarna är försiktigt positiva, men det finns en oro för skev konkurrens.

Lokalt: Lammproducenten

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
LOKALT: Lammproducenten Tomas Olsson om lokalt självbestämmande i jordbrukspolitiken. Foto: Melker Blomberg/SVT

En som har lång erfarenhet av unionens jordbruksfonder är lammproducenten Tomas Olsson. Han har 1 000 tackor och har tagit del av fonderna sedan inträdesåret 1995. Han menar att stöden är viktiga, men tror att reglerna skulle kunna bli mindre trubbiga om de nationella parlamenten fick anpassa jordbrukspolitiken utifrån lokala förhållanden. Men det finns en oro för att Sverige ska ha höga krav som konsumenter inte nödvändigtvis vill betala för, något som även branschorganisationen LRF påtalar.

Nationellt: Landsbygdsministern

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) om Sveriges roll i ett system med mer självbestämmande inom jordbrukspolitiken. Foto: Rebecka Mårtensson/SVT

Jennie Nilsson (S) ser goda möjligheter att konkurrera med det som Sverige är bra på: kvalitet, djurhållning och miljöanpassning. För att nå dit behövs dock stärkt konkurrensneutralitet, där länderna konkurrerar om att erbjuda den bästa produkten, snarare än konkurrerar utifrån vilka som är bäst på att ansöka om stöd i EU-systemet.

EU-nivå: Parlamentarikern

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
EU: Europaparlamentariker Fredrick Federley (C) om EU-modellen och vilken roll Sverige skulle kunna spela i ett sådant system. Foto: Melker Blomberg/SVT

Fredrick Federley (C) välkomnar mer självbestämmande, men betonar vikten av vissa gemensamma spelregler. Enligt Federley är det viktigt att driva på för att höja ribban när det gäller miljö- och klimatkrav. Högre medvetenhet hos de europeiska konsumenterna kan öka efterfrågan på svenska produkter.

Mer om förslaget

Förslaget är en del av ett större reformpaket för den gemensamma jordbrukspolitiken (”GJP”) efter 2020. Målet var att beslut skulle fattas under våren 2019, men så ser det inte ut att bli. Den nya politiken väntas dock träda i kraft den 1 januari 2021. Läs mer om reformen här.

Nio mål med reformen

Visa
  1. Stödja drägliga jordbruksinkomster som det går att leva på.
  2. Öka konkurrenskraft och marknadsorientering, större fokus på forskning, teknik och digitalisering.
  3. Förbättra jordbrukarnas ställning i värdekedjan.
  4. Bekämpa klimatpåverkan.
  5. Främja hållbar hushållning av naturresurser.
  6. Skydda den biologiska mångfalden.
  7. Locka unga jordbrukare och underlätta affärsutveckling i landsbygdsområden.
  8. Främja sysselsättning, tillväxt, social delaktighet och lokal utveckling i landsbygdsområden, inbegripet bioekonomin och hållbart skogsbruk.
  9. Främja hög livsmedelskvalitet.

Källa: Europeiska rådet

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Sverige och EU

Mer i ämnet