Tingsrätten skriver i sitt beslut:
”Att under nu angivna omständigheter ge 42-åringen möjlighet att utifrån sitt eget intresse i saken hindra åklagarna från att förebringa vad NN (namn på sonen) har berättat för polisen framstår för tingsrätten – särskilt som åtalet avser mord och försök till mord där hans morföräldrar varit offren – som närmast stötande”.
Den 13-årige sonen sa inledningsvis till polisen att han och hans mamma varit hemma under mordkvällen den 3 augusti. 42-åringen hade sagt till honom vad han skulle säga om polisen frågade – annars fanns det risk att familjen skulle splittras, enligt förhöret i förundersökningen.
Sonen mådde dåligt
Men den falska berättelsen fick pojken att må dåligt. Efter att ha pratat med sin pappa bestämde han sig för att berätta sanningen.
Pojkens pappa har inte haft några invändningar mot att förhöret ska spelas upp. Pojken själv har sagt till sin mormor och moster (42-åringens mamma och 42-åringen syster) att det är viktigt för honom att få berätta.
Under rättegången spelades ett avlyssnat samtal upp mellan 42-åringen och hennes 13-årige son. 42-åringen sa glatt att hon ”blivit utsläppt ur kurran”.
Polisen hade hemlig telefonavlyssning
Sonen svarade då: ”Ja, jag vet. Det är tack vare mig.”
Sedan sa hon att de inte kunde prata mer – i fall deras telefoner var avlyssnade.
Rättegångsbalken lämnar ingen vägledning kring vem som disponerar över frågan om ett barn ska vittna eller inte i ärende där närstående är part. Inte heller synes någon praxis finnas på området.
42-åringen har försökt stoppa rätten från att visa filmen med motiveringen att sonen mår dåligt och är i behov av lugn och ro. Enligt 42-åringen bör han hållas så långt det är möjligt utanför aktuellt mål.
På torsdag fortsätter rättegången och då är det fortsatta förhör med 42-åringen som nekar till brott.