Gagnefs stamnät ska förnyas och moderniseras – för en ökad kapacitet och säkra el-leveranser.

Risk för elransonering – om förbrukningen fortsätter öka

Uppdaterad
Publicerad

Om vår elförbrukning fortsätter öka kan perioder av ransonering av el bli vanligare framtiden. I länets kommuner finns därför ett system för att kunna rikta elen lokalt vid behov.

Fortsätter strömförbrukningen öka i Mälardalen, utan att det kommer nya energikällor eller effektivare teknik, finns det risk att ransonering av el blir verklighet under till exempel extremt kalla vintrar med låga nivåer i vattenmagasinen.

I dag har vi tillräckligt med el, men bufferten vid extremlägen är mindre. Får landet till exempel problem med en kärnkraftsreaktor som måste nödstängas eller att andra anläggningar är stängda för underhåll under en period av extrem kyla, kan läget snabbt bli akut. Det berättar Torbjörn Solver på Mälareneergi elnät.

Styrel ransonerar elen lokalt

Svenska kraftnät kan styra elen regionalt över landet, men Mälarenergi och kommunen kan även styra den lokalt vid regionala avbrott eller ransonering.

Alla kommuner i länet har tillgång till styrel. Det är ett system där elen i kommunen kan styras ner på bostadsområdens nivå.

Vid elbrist kan man tillexempel koncentrera verksamhet dagtid till industriområden på bekostnad av rena bostadsområden som får el under kvällstid istället.

– I ett sådant läge så finns det el, men det produceras för lite el och vem ska då få el först?

Johan Ahlström, riskingenjör i Västerås kommun, berättar att det finns en beslutad prioriteringsordning, uppifrån och ner, inom varje kommun.

– Räddningstjänst, sjukhus och polis är prioriterade.

Sist på listan står privata bostadshus.

– Men det är inte så att man som villaägare ska stå utan ström hela tiden, utan då får man rondera elen så att olika bostadsområden får el i olika omgångar. Annars får vi frysskador på fastigheter med enorma konsekvenser.

Viktig vara förberedd

Att all el skulle slås ut i hela Sverige eller hela länet samtidigt är ett ganska osannolikt scenario, men tillräckligt sannolikt för att Västerås övat på det. För ett par år sedan producerade man en film i utbildningssyfte där all el slås ut under ett par dagar på grund av olika samverkande faktorer och olyckliga omständigheter.

I länet samverkar kommunerna med länsstyrelsen för att förbereda sig både för större katastrofer och för mindre men allvarliga avbrott. Det gör man i nätverket USAM där även länstyrelsen och Försvarsmakten och P4 ingår. Men vad kan då orsaka stora strömavbrott under längre tid i länet?

– Det skulle tillexempel kunna ha varit förra sommarens skogsbränder. Stora områden som förstörs där dom stora elledningarna går. Den här årstiden kan det handla om underkylda regn med massiv isbildning som lägger sig på stamnät och elledningar, säger Dennis Lindberg, försvarsdirektör på länsstyrelsen i Västmanland, som inte heller utesluter sabotage på system eller elledningar som orsak till strömavbrott.

Länets beredskap är god

– Generellt sett så är länets beredskap god när det gäller de samhällsviktiga funktionerna. Och jag skulle säga att den enskilda beredskapen på individnivå är relativt god och det baserar jag på hur länet ser ut. Vi har få kommuner som består av stora höghuskomplex som i storstäderna. I stället bor man kanske på sin tomt i ett eget hus, kanske nära naturen med eget vatten och så vidare.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.