– I Västmanland är 18 procent av befolkningen födda utomlands. I genomsnitt tar det tre till sju år för män att etablera sig på arbetsmarknaden. För kvinnor tar det i snitt nio till elva år, säger Lars Brånn, chef för avdelningen för samhällsutveckling. 

Detta är en av orsakerna till att kommunerna i Västmanland och länsstyrelsen i Västmanland nu lanserar projektet ”Kvinna i Sverige”. De har sökt och beviljats 22,6 miljoner kronor av Europeiska socialfonden till detta projekt.

– Vi går även in med egen finansiering så totalt handlar det om 39 miljoner kronor, säger Lars Brånn.

Projektet inleds nu med en fyra månader lång planeringsfas där olika metoder ska väljas och utvärderas.

– Vi vill inte uppfinna hjulet, utan se vad som används och fungerar redan i dag i Sverige. Projektet håller på fram till 2022 och vår avsikt är att det sedan fortsätter som en del av den ordinarie verksamheten, säger Lars Brånn.

Han betonar att projektet inte handlar om att ordna ett ”snabbspår” till arbete, utan är ett försök att nå en grupp som står långt från den svenska arbetsmarknaden, samt det svenska samhället i dag.

– ”Kvinna i Sverige” riktar sig till de kvinnor som exempelvis har levt i Sverige i tio till femton år men har aldrig haft ett jobb. Att få in dem i det svenska samhället är inget lätt sak att göra. Därför behöver vi lägga extra medel på detta område, säger han.

Varför kommer dessa kvinnor inte in på den svenska arbetsmarknaden?

– Det finns många anledningar. Det kan vara kulturella anledningar då kvinnans roll i Sverige skiljer sig jämfört med många delar av världen. Det kan även röra sig om diskriminering, exempelvis genom att män inte släpper fram kvinnorna, säger Lars Brånn.

Utöver målsättningen att motverka utanförskap och diskriminering inom Västmanland, menar Lars Brånn att det även kan gynna regionens ekonomi.

– Tittar vi på den ekonomiska delen så finns det även väldigt stora vinster i att få fler kvinnor i arbete. Men vi vill naturligtvis att alla ska in i det svenska samhället.