Lagförslaget om tillträdesförbud på bibliotek kritiseras av Biblioteksföreningen och fackförbundet DIK. De menar att majoriteten som beter sig störande på biblioteken inte är kriminella – utan dementa, psykiskt sjuka eller missbrukande personer som behöver samhällets stöd.

– Lagen missar målet eftersom de flesta incidenter på bibliotek inte är av den arten att det skulle leda till tillträdesförbud, säger Anna Troberg.

Sedan mars 2021 tillämpas lagen för butiker och från 1 juli 2022 omfattas även bibliotek. De flesta som stör ordningen är enligt Morgan Johansson ”inte helt oväntat pojkar och män”. Ministern medgav under en pressträff att det kan vara delvis olika grupper som skapar problem i butiker respektive i bibliotek.

Kan portas för att ha stört ordningen

Anna Troberg oroar sig för att tillträdesförbud blir ännu en uppgift som läggs på de redan ekonomiskt pressade biblioteken att lösa, samtidigt som effekten sannolikt inte blir den önskade:

– Vem ska kontrollera vem som får komma in eller inte? Ska man visa legitimation när man går in på bibliotek?

I takt med ökande sociala problem har biblioteken blivit något av en värmestuga för de svagaste i samhället, och bibliotekarien en socialarbetare som hjälper människor exempelvis med olika myndighetsärenden.

DIK har länge påtalat att frågan om ordningsproblemen ligger utöver vad enskilda bibliotek kan hantera.

– Att komma åt ordningsproblem kräver mer långsiktiga sociala åtgärder från skola, polis, socialtjänst och vården. Den enda hållbara lösningen är att involvera lokalsamhället, säger Anna Troberg.

Som svar på den kritik som framkommit skriver justitiedepartementet att ”detta ett verktyg som bibliotek frivilligt kan välja använda sig av eller inte använda sig av. Polis eller ordningsvakt ska sköta kontroll och avvisning, inte bibliotekarier.”

Den som stör ordningen portas i upp till ett år. Detta kan sedan komma att förlängas. Brott mot tillträdesförbudet straffas med böter eller fängelse i upp till sex månader.