Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll presenterar åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Foto: TT

Nytt mål ska få ner sjukfrånvaron

Uppdaterad
Publicerad

Kurvan för sjukfrånvaron pekar spikrakt uppåt. Mer psykisk ohälsa, främst bland kvinnor i offentlig sektor, är en av orsakerna. På onsdagen lanserade socialförsäkringsminister Annika Strandhäll ett åtgärdsprogram med ett fast mål för sjukfrånvaron.

Regeringens mål är max nio sjukpenningdagar per person år 2020. I dag är antalet dagar omkring 10 per person men prognosen pekar uppåt.

– Om vi tittar på de prognoser som vi har fram till 2019 så skulle det, om vi lyckas nå nivån, innebära att 80.000 färre personer skulle behöva bli sjukskrivna eller att kostnaderna skulle landa 17 miljarder kronor lägre än vad som prognostiserats, säger Annika Strandhäll på en presskonferens på Rosenbad.

Psykisk ohälsa och arbetsmiljö

Hon konstaterar att två av tre av de sjukskrivna är kvinnor, och att kvinnors sjukskrivningar ökar mer än mäns. Fyra av tio blir sjukskrivna för psykisk ohälsa. Men även bland dem som blir sjukskrivna för till exempel muskelvärk i rygg och axlar, finns ofta en koppling till psykisk ohälsa.

– Det kan vara så att vår uppfattning om varför man blir sjukskriven inte har hängt med. Vi är fantastiskt bra på arbetsmiljö när det gäller hårda golv, buller och höj- och sänkbara skrivbord. Men när det handlar om den psykosociala arbetsmiljön så har vi inte ett lika utvecklat arbete, säger hon.

Sjukfrånvaron är högst bland anställda i kommuner och landsting, särskilt utmärker sig dem som där jobbar i kontakt med människor.

– Vi behöver lärarna i skolan och undersköterskorna i vården, inte i sjukförsäkringen. Vi har inte råd att ha dessa människor sjuka, säger Annika Strandhäll.

Press på arbetsgivare

Regeringens åtgärdsprogram för att hejda utvecklingen omfattar sju punkter. Bland annat kommer ett större ansvar att läggas på arbetsgivarna. Försäkringskassan får i uppdrag att identifiera hur arbetsgivarna jobbar med arbetsmiljö och rehabilitering.  Arbetsgivare eller branscher med ett ambitiöst rehabiliteringsarbete ska kunna premieras ekonomiskt.

– Med det regelverk vi har i dag får alla arbetsgivare betala för att några inte sköter sig, säger hon.

Försäkringskassan får också mer resurser till handläggning, 128 miljoner kronor i år och 250 miljoner kronor 2016.

–Deras egna rapporter visar att det görs färre bedömningar av de sjukas arbetsförmåga i dag. Trycket har ökat och myndigheten har svårt att utföra sitt uppdrag. Det är angeläget att bli sedd och få en bedömning i tid. Drar det ut på tiden är risken större att sjukfall blir längre än nödvändigt.

Vården ska utredas

Primärvården är en annan viktig aktör. Regeringen vill utreda vilka åtgärder som leder tiill bättre hälsa och snabbast får människor tillbaka i arbete, särskilt när det handlar om psykisk ohälsa. Hur den sjuka ska kunna arbeta igen ska vara en viktig del av rehabiliteringen, redan i ett tidigt skede.

En annan åtgärd är ett pilotprojekt där det tidigare än i dag kommer att ställas krav på läkarintyg vid sjukskrivning. I dag krävs ett sjukintyg efter sju dagar, men många arbetsgivare säger att de behöver få signalerna tidigare för att kunna sätta in insatser.

Statens kostnader för sjukskrivningar har ökat kraftigt sedan 2010. I fjol uppgick de till 32,3 miljarder kronor.

I regeringens höstbudget är bedömningen att kostnaderna för sjukpenning och rehabilitering kommer att växa med 6,5 miljarder kronor 2016. 2019 väntas kostnaderna ha stigit med ytterligare 8 miljarder kronor till en slutnota på 51 miljarder kronor.

Några av regeringens åtgärder för minskad sjukfrånvaro

Visa
  • Satsningar på jämställdhet, bland annat en utredning av föräldraförsäkringen.
  • Mer resurser till offentlig verksamhet som vård och skola.
  • Utredning av hur den psykosociala miljön påverkar arbetet
  • Mer resurser till handläggare på Försäkringskassan för att utreda människors arbetsförmåga.
  • Mer kontakter mellan arbetsgivare, vård och Försäkringskassan kring rehabilitering.
  • Ekonomiska incitament till arbetsgivare med ambitiösa rehabiliteringsprogram.
  • Anpassning av primärvårdens verksamhet för personer med psykisk ohälsa och långvarig smärta.
  • Studier av sjukskrivningspraxis och sjukskrivningsprocessen.
  • Reformering av aktivitetsersätttningen till unga med funktionsnedsättning eller sjukdom.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer