I år blir det tredje gången kommer systemet med personval används i

Sverige. Allt fler som kandiderar till riksdagen driver i dag sina egna kampanjer. 1987 drev 37 procent av riksdagsledamöterna

personvalskampanj. 2002 hade antalet ökat till 52 procent.

Personvalsreformen infördes den 1 juni 1998. Försök med personval gjordes i en del kommuner 1994 och i valet till EU-parlamentet 1995. Enligt nya vallagen 1998 röstar vi fortfarande i första hand på partier, men genom att kryssa för en kandidat kan man få denne uppflyttad på listan. Lagen innebär att partierna rangordnar kandidaterna på valsedeln. Framför varje namn finns en ruta som väljaren kan kryssa. Bara ett kryss får göras.

Valet frivilligt

Det är frivilligt att personrösta, vill man bara rösta på ett

parti går det utmärkt. Men det är viktigt att komma ihåg att om

man vill att den kandidat som står först verkligen ska komma in,

kan man sätta ett kryss framför det namnet för säkerhets skull.

Det är inte längre tillåtet som i tidigare val att stryka

kandidater. Om man gör det, blir valsedeln inte ogiltig men den

räknas då bara som partiröst. Samma sak om man skriver dit ett

namn på en valsedel med föranmälda kandidater.

För att kryssen ska få genomslag och partiets rangordning ändras krävs: att kandidaten får minst 8 procent av partiets röster i

valkretsen vid val till riksdagen, minst 5 procent vid val till

kommuner och landsting. I kommunvalet krävs minst 50

markeringar.

Tio personer förbi 2002

I valet 1998 fick tolv personer så många kryss att de gick förbi partiernas rangordning och kom in i riksdagen – en socialdemokrat, en vänsterpartist, en miljöpartist, två moderater, en kristdemokrat, tre centerpartister och tre folkpartister.

För att få mandat i riksdagsvalet krävs att partiet får minst 4

procent av rösterna i riket eller 12 procent i en enskild

valkrets.

Vid valet 2002 tog tio personer sig in i riksdagen med personkryssen på valsedlarna. Några exempel på effekterna var att två vänsterpartister blev inkryssade, flera moderata kvinnor tog sig förbi etablerade män t.ex. Anna Ibrisagic i Norrbottens län, EU-motståndaren Sören Wibe (s) i Västerbottens län tog sig in i riksdagen långt ifrån en valbar plats på riksdagslistan och så även mp:s språkrör Peter Eriksson. I Kalmars län fick personvalet avgöra vem som vann länets enda mandat.

Blandade åsikter

Efter första personvalet 1998 tyckte t.ex. statsvetaren Folke Johansson vid Göteborgs universitet att personvalet blev en framgång och att inget skulle ändras till nästa val. – Väljarna måste få en rimlig chans att lära sig systemet, det går inte bara på ett val, menade han,

Kritik har riktats mot att väljarna bara kunnat kryssa för en

kandidat, vilket ibland lett till att toppnamn fallit bort.

Johansson höll då inte med:

-Det är klart att man alltid kan göra valet mera avancerat och

ge väljarna större möjligheter, men det ska fortfarande vara så

enkelt som möjligt.

Före senaste valet föreslog både centern, folkpartiet och moderaterna ändringar av formerna för personval. Moderaterna ville t.ex. att dagens blandsystem skulle ersättas med ett rent personval. Hur formerna för det skulle se ut ville de inte binda sig för. Den som får flest kryss på en valsedel bör väljas in först, enligt folkpartiledaren Lars Leijonborg. Centerpartiet vill förändra personvalssystemet. Centern ville att väljaren ska kunna rangordna bland namnen.

Vänsterpartiet har varit negativt till systemet av ideologiska skäl.

Källa: TT/SVT