– Jag tänker mycket på dem. Jag vill inte att de bor själva, säger Kiflu till SVT.
Han flydde från Eritrea för att undvika den hårda militärtjänsten för sju år sedan, och kom så småningom till Sandviken där han arbetar som städare och är präst i en eritreansk församling.
Hans söner befinner sig i ett flyktingläger i Etiopien, där de tas omhand av en moster.
Svårt bevisa släktskap
Hans hustru, barnens mamma, dog för fyra år sedan. Kiflu ansökte då om familjeåterförening, men har hittills fått nej från Migrationsverket. Svårigheten är, som för många eritreaner, att bevisa att barnen verkligen är hans.
Nu har han fått fram nya dokument som han hoppas ska räcka till, men Migrationsverkets prövning kan ta lång tid och det är oklart vad som ska hända med regelverket framöver.
I fjol kom Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna överens om flera skärpningar av migrationspolitiken, bland annat skärpta försörjningskrav för anhöriginvandring. Uppgörelsen blev dock omstridd på Liberalernas landsmöte och partiledningen tvingades delvis att backa.
”Måste få ordning på migrationen”
Susanne Nyström, ledarskribent på oberoende liberala Dagens Nyheter, tror att Liberalerna kommer att hålla fast vid landsmötets beslut.
– Det är inte så konstigt att Liberalerna driver på för den här frågan för rätten till familjeliv ingår i de mänskliga rättigheterna, säger hon i ett studiosamtal i SVT:s Agenda.
– Därutöver går också integrationen oftare betydligt snabbare om man får ta hit sin familj, säger Nyström.
Ivar Arpi, liberalkonservativ debattör på den egna plattformen Rak höger, anser att det är rätt att skärpa försörjningskraven.
– Vi kommer alltid att ha människor som kommer i kläm när det handlar om system, men vi måste få ordning på migrationen och det är det mandatet den här regeringen har, säger han.
Hör mer från studiosamtalet i klippet nedan.
