De fyra högerpartierna vill att fler utländska kriminella ska utvisas och man vill även fortsätta att höja straffen generellt, bland annat med dubbla straff för gängkriminella. Polisen har också lovats nya verktyg och de fyra partierna är till exempel överens om att tillåta avlyssning av kriminella gäng utan att först ha en konkret brottsmisstanke.

Många av de rättspolitiska förslagen kommer dock att dröja innan de införs. De måste utredas först.

Det finns även rättspolitiska förslag man inte är överens om. M, KD och SD vill ge polisen möjlighet att upprätta tillfälliga visitationszoner i till exempel utsatta områden. Det vill inte L. L säger även nej till anonyma vittnen, vilket övriga tre partier vill tillåta.

Att asylinvandringen kommer att minska med en högerregering är klart, dock är man inte överens om med hur mycket eller hur det ska gå till.

Det finns en migrationsöverenskommelse mellan M, KD, L och SD. Den innebär att färre ska få stanna av humanitära skäl och att försörjningskraven för anhöriginvandring ska skärpas.

M, KD och SD, men inte L, är även överens om asyllagen ska anpassas till EU:s rättsliga miniminivå. De tre är också överens om att fler utvisningar ska verkställas och att arbetet mot illegal invandring ska prioriteras.

Partierna är överens om att införa ett högkostnadsskydd för elräkningar senast första november. M vill att det ska gälla retroaktivt från och med augusti.

M, KD och SD har lovat stora prissänkningar på bensin och diesel. Det ska främst ske genom att minimera kraven på att blanda i biodrivmedel i framför allt diesel. Kraven har bidragit till, men är inte enda skälet till, att literpriserna har ökat sedan förra året. Det är dock oklart hur och när den så kallade reduktionsplikten kan ändras.

För den nya högerregeringen kommer energipolitiken att bli en profilfråga. Inte minst kärnkraften som debatterats flitigt de senaste året. Här kan vi räkna med att ny kärnkraft tillåts på fler platser och att Sveriges energipolitiska mål ändras från hundra procent förnybar energi till hundra procent ”fossilfri” energi.

Högerpartierna vill också ge statliga Vattenfall i uppdrag att omedelbart planera för ny kärnkraft och införa ett statligt investeringsstöd/kreditgarantier för kärnkraft på 400 miljarder.

De fyra är överens om att genomföra en stor bidragsreform.

Den ska bland annat innehålla ett tak för hur mycket bidrag ett hushåll kan få sammanlagt. Den ska också innehålla ett krav på utomeuropeiska invandrare att kvalificera sig för att få full tillgång till vissa bidrag och förmåner.

Vilka bidrag och förmåner som ska omfattas och hur man ska kvalificera sig för dem är ännu oklart. En sådan bidragsreform måste utredas först.

Inom den ekonomiska politiken är kvartetten överens om att statens samlade skattetryck inte får öka.

Moderaterna vill sänka skatter för drygt 31 miljarder kronor, bland annat genom ett förstärkt jobbskatteavdrag och sänkt skatt för pensionärer.

Även de tre andra har förslag på att sänka skatter, men det finns ännu ingen mer detaljerad överenskommelse om hur skattepolitiken ska se ut.

De fyra är eniga om att behålla överskottsmålet i de offentliga finanserna, men det finns också flera förslag som kommer att kosta statskassan många miljarder.

Partierna är till exempel överens om att rusta upp försvaret motsvarande två procent av BNP till 2025, vilket skulle kosta 37 miljarder kronor jämfört med nuvarande upprustningsplaner.

Sverigedemokraterna vill dessutom höja anslagen till rättsväsendet med minst 20 miljarder till 2026 samtidigt som Moderaterna vill sänka skatter för drygt 31 miljarder.

Men sådana förslag måste sannolikt finansieras för att överskottsmålet ska nås, och var de pengarna ska tas ifrån är man inte lika överens om.