Utredningen En trygg dricksvattenförsörjning innehåller flera förslag på åtgärder om hur vi ska kunna uppnå en långsiktigt hållbar vattenförsörjning i Sverige. I slutbetänkandet efterlyses en ökad regional samverkan mellan olika kommuner.

På så vis kan kommuner som har extra stora utmaningar få det lättare att säkra framtidens allmänna dricksvattenförsörjning, skriver författarna. Det finns flera skäl till att frågan behöver ses över.

– Ökande föroreningar från miljögifter och mikroorganismer hör tillsammans med bristande underhåll och förnyelse av vattenverk och ledningssystem till de risker som dricksvattnet nu står inför, säger Gunnar Holmgren, regeringens särskilde dricksvattenutredare i ett pressmeddelande.

Klimatförändringar ger högre risker

Sverige beräknas bli både varmare och blötare till följd av klimatförändringarna. Också extrema väderhändelser som kraftiga regnfall tros bli vanligare. Det kan påverka både vattenkvalité och tillgången på grundvatten, enligt slutbetänkandet. Och effekterna av klimatförändringarna märks redan idag. De senaste åren har halterna mikroorganismer och kemiska föroreningar ökat.

Många typer av hot

Rapporten visar flera olika typer av hot. Det behövs en bättre krisberedskap, förnyade anläggningar och ledningsnät samt bättre skydd av vattentäkter.

Även befolkningsförändringar påverkar vattentillgången. Enligt slutbetänkandet kan det komma att bli svårare för glesbygden att klara av den allmänna dricksvattenhanteringen i framtiden. Samtidigt leder en större befolkningstäthet till ett ökat tryck på vattenförsörjningen, vilket kan gå ut över städernas vattentillgång.

Vill se 50 till 100 miljoner

I slutbetänkandet anges ett förslag om att stat och kommun under en period avsätter belopp i storleksordningen 50–100 miljoner kronor per år De samlade dricksvattenkostnader i Sverige är dock betydligt större enligt rapporten, som anger att de dricksvattenrelaterade kostnaderna landar på omkring 9 miljarder kronor årligen.