Partierna försöker enas om Sveriges syn på Rysslands militära upprustning. Analysen kan leda till att mer pengar satsas på svenskt försvar.
Viktig för hur mycket pengar försvaret får
Nu vägs formuleringar på guldvåg i regeringens försvarsberedning. Planen är att en säkerhetspolitisk analys för Sverige presenteras på en presskonferens på fredag. Den blir ett viktigt underlag när riksdagen fattar nästa stora beslut om Sveriges försvar.
TT har pratat med många av beredningens ledamöter för att få en bild av diskussionen. Känsligast är bedömningar av vilken militär förmåga Rysslands planerade upprustning leder till och vad den kan användas för i framtiden. Till exempel för snabba militära insatser i Rysslands grannländer.
Duvor och hökar
”Duvorna”, M, MP, V och kanske även C, vill ha försiktigare formuleringar än ”hökarna”, S, FP, KD och SD. I det senare lägret tolkas M:s försiktiga hållning som en rädsla för att analysen ska utnyttjas för att kräva höjda försvarsanslag.
– Om man inte vill ha ökade försvarsanslag, inte vill ha ökad oro, då gäller det att få fram en säkerhetspolitisk analys där Ryssland inte utgör någon form av hot, säger Stefan Ring, generalsekreterare i Allmänna försvarsföreningen.
Han pekar på att M fört fram uppfattningen att vi inte behöver bry oss så mycket om Ryssland.
– FP, och även KD till del, har snarare lyft upp risken med utvecklingen och ett upprustande Ryssland, säger Ring.
Samsyn viktig
Bred samsyn i säkerhetspolitiken är svensk tradition. Därför skulle uppståndelsen bli stor om M och S inte lyckas enas.
I förra försvarsberedningens rapport från 2007 slogs fast att ett väpnat angrepp direkt riktat mot Sverige är osannolikt under överskådlig tid. Även i dag är det få som ser ett sådant hot. Den säkerhetspolitiska debatten har i stället handlat om risken för att Baltikum hamnar i konflikt med Ryssland på ett sätt som gör det svårt för Sverige att hålla sig borta.
Oro för Rysslands politiska stabilitet
Försvarsberedningen får svårt att undvika att tala om en dyster utveckling i Ryssland. Sedan rapporten 2007 har planer på en rysk upprustning till 2020 aviserats och bedömares oro för den inrikespolitiska utvecklingen ökat.
När det gäller utrikespolitiken skrev försvarsberedningen 2007 att ryskt agerande mot länder i forna Sovjet är ett ”lackmustest” för vilken väg Ryssland väljer. Året efter utbröt krig med Georgien.
Dessutom talar den ekonomiska krisen och EU-länders minskade försvarsanslag för en svagare vilja för att leva upp till EU:s solidaritetsförklaring om en konflikt uppstår i svenskt närområde.
Å andra sidan rustar Ryssland från en låg nivå och Rysslands stora energiexport till Europa gör att landet tjänar på goda grannrelationer.