Arkivbild. Foto: TT

Så gjorde vi undersökningen

Publicerad

SVT:s undersökning handlar om dödligheten på våra äldreboenden. Grunduppgifterna över antalet avlidna per äldreboende har vi fått från söktjänstföretaget Ratsit. Genom att jämföra årets siffror med motsvarande period 2017–2019 ville vi få fram var det funnits en överdödlighet och analysera vad detta kunde bero på.

Hur gjorde vi vårt urval?

Från informationsföretagen Infotorg och Retriever hämtade vi grunddata över alla företag inom branschen äldreomsorg. Branschens avgränsning utgjordes av Svensk näringsgrensindelning (SNI) och den specifika koden 87.301 som avser ”Vård och omsorg i särskilda boendeformer för äldre personer”. En mängd data om företagen samlades in. Bokföringsuppgifter, adresser, uppgifter om antalet anställda, koncerntillhörighet med mera. En viktig uppgift som samlades in var företagens arbetsställen (enskilda äldreboenden).

I detta första urval fanns det ett stort antal arbetsställen som tillhörde företagen, varav många tillhörde andra närliggande verksamheter som ingick i företagens andra verksamheter. Dessa irrelevanta arbetsställen sållades bort genom att utesluta de som inte hade SNI-koden 87.301. Därefter sållades ytterligare poster bort, till exempel företag som saknade verksamhet, saknade adress eller var uppenbart felkodade.

Kvar blev en fil med 2 957 adresser till arbetsställen (äldreboenden) som vi skickade till Ratsit.

Den fil vi fick tillbaka från Ratsit innehöll 1 985 äldreboenden med uppgifter om antal avlidna och datum under perioden 1 januari till och med 14 maj 2017, 2018, 2019 samt 2020. Detta blev vår slutliga grundfil som våra analyser bygger på. De 1 985 äldreboenden är drivna av 389 huvudmän (företag eller kommuner).

Vi avgränsade sedan materialet ytterligare genom att välja ut perioden vecka 10–19 i år och jämförde uppgifterna med ett genomsnitt för motsvarande veckor 2017–2019. Det avser alltså perioden 2 mars till och med 10 maj.

Hur kan vi säga att vår data ger en korrekt bild?

När vi tittade närmare på den data vi fått och jämförde med data från andra källor såg vi att det fanns skillnader i nivå. Våra siffror var lägre än andra källor. För att undersöka om våra siffror ändå följde samma mönster jämförde vi med ett antal olika register, som exempelvis Socialstyrelsens statistik över avlidna på särskilt boende och Svenska palliativregistrets uppgifter om avlidna på särskilda boenden. Vi tittade även på SCB:s preliminära uppgifter om antalet avlidna. Man kan grovt säga att våra siffror låg på en nivå av 55–60 procent av Socialstyrelsen och 75–80 procent av Palliativregistrets siffror.

En trolig orsak till bortfallet i våra siffror kan vara att vi endast har uppgifter om personer som avlidit och varit folkbokförda på äldreboendets adress. En del avlidna kan vara folkbokförda på sin tidigare hemadress och dessa kommer då inte med i vårt underlag. Vi fann också några äldreboenden som hade fel adress i Ratsit, och det kan finnas flera äldreboenden med felaktiga adresser.

Frågan var om bortfallet i våra siffror var skevt eller om det var jämnt fördelat geografiskt och mellan tidsperioderna. Vi kunde se att bortfallsprocenten var ganska jämnt fördelat mellan de olika tidsintervallerna jan-maj och mellan åren 2017–2020. När vi tittade på de geografiska skillnaderna i bortfallet mellan våra siffror och Palliativregistret var skillnaderna något större, men ändå ganska

jämnt fördelat mellan regionerna. Vår sammantagna bedömning blev att bortfallet var tillräckligt jämnt fördelat, både mellan tidsperioderna och geografiskt.

Finns det andra problem med data?

Ett problem i analyser är när man bryter ner siffror på lägre nivåer, till exempel kommuner och äldreboenden. Det blir väldigt små tal på de enskilda posterna och att då analysera procentuella förändringar blir vanskligt. En överdödlighet på ett visst boende eller en mindre kommun med små tal behöver inte nödvändigtvis bero på pandemin. Men de siffror som sticker ut kan vara en anledning att undersöka vidare och ta reda på om pandemin är orsaken. Sedan är det viktigt att komma ihåg att det gäller siffror på avlidna i allmänhet och inte i covid-19.

Vi har tagit kontakt med en stor mängd boenden för att verifiera de mönster vi ser i vår data. Och även om siffrorna ibland inte är exakta, så stämmer de mönster vi ser med boendenas uppgifter. Dvs, man har sett en ökning i antalet döda 2020 jämfört med tidigare år.

Vi har också valt bort boenden och kommuner med små tal i vår analys. Dvs en fördubbling från två personer som avlidit ett år till fyra personer nästa år anser vi är för små tal och för beroende av slumpen och en sådan ökning har vi därför inte tagit med i vår analys.

Vad fann vi?

I vårt material ser vi en ökning med 100 procent för äldreboenden i Stockholmsregionen – och en ökning på 30 procent i riket. Vi har kunnat identifiera ett fyrtiotal boenden som sticker ut i vår analys där antalet avlidna har minst fördubblats från ett medeltal över 2017–19 jämfört med 2020. Detta för den period som vi har valt att analysera. Dessa boenden finns främst i Stockholm men också i exempelvis Borlänge, Linköping och Göteborg.

Men vi hittade också ett antal kommuner och boenden där vi i vår analys inte kan se någon skillnad mellan dödstalen för 2017–19 och 2020.

Vårt grundmaterial har vi sedan samkört med andra data och gjort analyser för att se om det finns olika samband. Geografiska samband med de mest drabbade regionerna och kommunerna. Regioner och kommuner som inte visar någon överdödlighet. Skillnader mellan privata och offentliga aktörer. Analys av de stora koncernerna i branschen.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer