Under torsdagen släppte OHCHR, som har huvudansvaret för arbetet med mänskliga rättigheter inom FN, skrivelsen där man råder Sverige att säga nej till en gruva utanför Jokkmokk. De pekar på att dammpartiklar innehållandes tungmetaller skulle påverka naturen och vattenkällor negativt.
Man hänvisar även till konsultationsordningen och menar att Sverige bör säga nej i det här fallet för att stärka relationen med urfolket samerna.
”Även om lagen ännu inte tagits i kraft, så råder vi Sverige att skapa bra relationer med urfolket på nationell nivå, baserat på erkännandet av deras kulturella arv och traditionella uppehälle”.
Det är specialrapportören för urfolksfrågor och specialrapportören för mänskliga rättigheter och miljö som har skrivit den här skrivelsen.
Debatt och mobilisering kring Gállok fortsätter
Det är inte bara FN som agerar. Vid lunchtid under fredagen kommer nätverket Gruvfritt Jokkmokk överlämna det öppna brev som aktivisten Tor Tuorda har skrivit, tillsammans med 67 000 namnunderskrifter. I brevet uttrycker man att en gruva hade gjort för stor skada för urfolket samerna och området kring Gállok.
Sáminuorras ordförande Sara Elvira Kuhmunen, Sametingets talman Daniel Holst och författaren Mats Jonsson ska överlämna dem till näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson och regeringen.
SVT Sápmi kommer vara på plats.
Beowulf mining ska lämna in yttrande
Även Beowulf mining, gruvbolaget som vill anlägga gruvan, har under torsdagen skickat ett pressmeddelande. De framför att de kan samexistera med rennäringen. Bolaget skriver att man tror att det i Gállokområdet kan finnas malm för brytning i 30-40 år, alltså även utanför Kallak norra, området man söker bearbetningskoncession för.
”Det finns inga exempel på att ett rennäringskooperativ i Sverige har blivit ohållbart till följd av gruvdrift”, skriver Beowulf mining.
Gruvbolaget har fått möjlighet att yttra sig på de senaste yttrandena som kommit in till regeringen i frågan.
De har på sig fram till den 14:e februari att göra det.